Åtgärder krävs för ökad produktion i gröna näringarna

LRF:s Grönt Näringslivsindex för fjärde kvartalet 2025 visar på nödvändigheten av politiska beslut i närtid för att lantbruket ska kunna producera mer. Kvartalet präglas av stora skillnader mellan branscherna där det samlade indexet faller, drivet av fortsatt nedgång inom växtodling och ett kraftigt ras inom skogsbruket. Samtidigt står animalieproduktionen stark.

För att stärka konkurrenskraften samt öka och säkra den svenska matproduktionen krävs det åtgärder som sänker kostnadsnivåerna inom de gröna näringarna. Men politiska åtgärder riskerar i stället att göra det dyrare att för lantbrukarna.

– Att Sverige som ett av få länder valt att inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner i EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 ökar kostnaderna kraftigt utan tydliga klimatvinster. Samtidigt behöver tillgången till effektiva växtskydd säkerställas och vi behöver kraftigt minska de dyra viltskadorna som kostar lantbruket miljarder varje år, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Lägsta nivån för skogsbruket sedan 2020

Konjunkturläget i skogsbruket faller markant i Grönt Näringslivsindex senaste mätning och befinner sig nu på den lägsta nivån sedan våren 2020. En dämpad världskonjunktur leder till lägre priser på sågade trävaror och avsalumassa. En ökad oro hos skogsägarna kopplat till restriktioner kring brukande av skogen kan också vara en faktor som förstärker bilden av ett försvagat konjunkturläge.

– För lantbrukarna är skogen en ekonomisk trygghet när skörden blir dålig. Skogen bidrar till att kunna investera i lantbrukare verksamheter. Det är skogen som ger oss kapital att investera i att stärka livsmedelsberedskapen. Därför är det av yttersta vikta att regeringen går vidare med skogutredningens förslag och en reformering av artskyddet, säger Palle Borgström.

Resultat för de olika delbranscherna

Resultatet för fjärde kvartalet 2025, jämfört med tredje kvartalet 2025 (i parentes).

• Växtodling: Lägsta nivå sedan 2023. Index för växtodling sjunker till 78,1 (85,3), den lägsta nivån sedan slutet av 2023. Trots rekordskördar är lönsamheten svag. Mycket låga spannmålspriser, orsakade av överskott och stora lager både i Sverige och globalt, pressar marknaden. Vete och korn drabbas hårdast, medan rapsen står sig bättre.
  
  
• Trädgårdsnäringen: Stabil men pressad. Trädgårdsindex ligger förhållandevis stabilt på 98,8 (101,5). Produktionen har haft en god säsong men utmanas av importkonkurrens, höga insatskostnader och fortsatt brist på växtskyddsmedel. Bekämpning av plattmasken är kostsam och osäkerheten kring arbetskraftsförsörjning kvarstår.
  
  
• Animalieproduktion: Stark trend fortsätter. Animalieindex stiger till 111,7 (109,3) och bekräftar den positiva utvecklingen under 2025. Höga avräkningspriser, stark efterfrågan på svenskt kött och mjölk samt låga foderkostnader stärker lönsamheten. Den begränsade tillgången på nötkött driver upp priserna och gynnar svenska producenter.
  
  
• Skogsbruk: Kraftigt ras. Skogsbruksindex faller med över 23 enheter till 97,6 (116,5), den lägsta nivån sedan 2020. Svag dollarkurs, exporttullar och en dämpad världskonjunktur pressar priserna på sågade trävaror och massa. Minskad avverkningsaktivitet och oro för restriktioner kring brukande av skogen försvagar framtidstron.
  
  
• Förädling och tjänster: Ett litet fall
  Index faller med fyra enheter till 106,9 (110,7). Livsmedelsförädlarna upplever en minskad efterfrågan där utvecklingen följer säsongsmässiga variationer. Entreprenadföretagen har en god lönsamhet men ser ökad osäkerhet framåt. Hästföretagen har fortsatt en pressad lönsamhet trots tecken på ökad efterfrågan.