Australien och EU kör på mot ett frihandelsavtal

Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Australien inleddes 2018. Ambitionen från EU-kommissionen är att kunna slutföra förhandlingarna under 2023.

Australien tillhör de länder i världen som har lägst stöd i jordbruket och har relativt låga tullar även för jordbruksprodukter. Dock har de traditionellt också varit knepiga när det gäller andra handelshinder än tullar, så kallade icke-tariffära handelshinder (non tariff barriers to trade). De har ett speciellt geografiskt läge och skyddar sin marknad från växt- och djursjukdomar mycket effektivt.

Parterna har hållit 14 förhandlingsrundor. Nästa förhandlingsrunda äger rum i Bryssel i april. EU har lämnat två förhandlingsbud om jordbruksprodukter och livsmedel till Australien så här långt. Det har ryktats om att om att ytterligare ett bud skulle komma under februari och att detta skulle inkludera för EU så kallat känsliga produkter, men så blev det inte. Nu väntas EUs mer känsliga produkterna i handeln med Australien i stället komma i samband med förhandlingsrundan i april. 

Generellt sett stödjer EUs och svenskt jordbruk Kommissionens handelsagenda för Australien. Budskapet har emellertid alltsedan förhandlingarnas start varit tydligt på punkten att det handlar om balans och att EU-jordbruket kan undanta känsliga produkter från full frihandel.

Ett avtal skulle kunna ge flera fördelar för Sverige och EU. Bland annat gäller detta borttagna tullar på mejerivaruområdet. För denna sektor önskas från svensk och europeisk sida också komma till rätta med de icke-tariffära handelshinder inom frågekomplexet sanitära och fytosanitära frågor som europeiska företag möter. Det handlar bland annat om otydlighet kring vad som gäller för importtillstånd, certifikat och provtagning med mera och som gör exporten administrativt tungrodd.

Lösningen på de olika icke-tariffära problemen som europeisk export möter i Australien kan vara ett modernt veterinäravtal där det tydligt klargörs vad som krävs i form av certifikat, tillstånd och provtagning för export av animalieprodukter.

Marknaden för griskött, vin och geografiska ursprungsbeteckningar är andra offensiva EU-intressen. Till de mer känsliga produkterna, som Kommissionen inte lyft in i förhandlingen ännu hör nötkött, får- och lammkött, socker och i viss mån ris. Australien betraktar sin mejerisektor som känslig.

Det finns så klart lite olika ingångar i förhandlingarna från olika delar av EU. För Sverige är det viktigt med verkligt tillträde till den australiensiska marknaden för mejeriprodukter men också att EU får bra tillträde för griskött, en produkt där balans på den inre EU-marknaden är beroende av goda handelsrelationer.

En fråga som är mindre viktig i ett svenskt perspektiv är den där kommissionen i alla handelsavtal driver på för att länder utanför EU ska skapa skydd för unionens så kallade geografiska ursprungsbeteckningar. Detta är en känslig fråga för just Australien vars företag sedan länge använder många av de europeiska beteckningarna för ”sina” produkter. I en hård förhandling om större australiensisk kvot för nötkött mot skydd för geografiskt ursprung skulle svenskt jordbruk säga: Släpp de geografiska ursprungsbeteckningarna. Och visst undrar man – går det verkligen att ta miste på vad som är ”il vero” Parmigiano Reggiano respektive vad som är ”il falso”?

Christina Furustam