Beteslagen i fokus under Lantbrukets dag

– Näringen har visat att vi kan, politiken har pratat mycket men i nästa steg måste de visa att de vågar ta stegen som krävs för att vi långsiktigt ska öka produktionen, sa Inger-Lise Sjöström, ordförande i LRF Mjölkdelegationen.

Kristdemokraternas Magnus Oscarsson och Moderaternas John Widegren var tydliga med att dagens beteslag är föråldrad och omodern. 

– Beteslagstiftningen har inte hängt med i utvecklingen. Om alla politiker vill förenkla är detta en sak att titta på, sa Magnus Oscarsson (KD).

– Svenskt jordbruk blomstrar om dåliga lagar försvinner. Att beteslagen blev kvar över mandatperioden berodde på politisk feghet, sa John Widegren (M) och poängterade att han hellre vill se en flexibel beteslag än en betesersättning.

Betesersättningen tycker företrädarna för S, MP, C, L och SD är bra även om de medger att den har vissa barnsjukdomar. Centern vill testa, utvärdera och höja ersättningen med ytterligare 1 000 kronor per djur. SD säger att de även är öppna för en mer flexibel beteslag.

Inger-Lise Sjöström, ordförande för LRF Mjölkdelegationen, var tidigare under dagen tydlig med vad hon tycker om betesersättningen.

– Det är ett politiskt hastverk. Vad är 1000 kronor värt? Vi har tre olika betesområden i Sverige, är det för 60 dagar, 90 dagar eller 120 dagar? Sådana här misstag kan man inte göra. Politiken måste ha närmare dialog med branschen.

Med tanke på betesersättningen föreslår Inger-Lise Sjöström att det blir 60 dagars betessäsong i hela Sverige.

Övriga punkter som Inger-Lise Sjöström tog upp var:

Flexibel beteslag

Där vi vill få till en ändring så att gårdar som uppfyller vissa krav ska kunna välja en strategi utan bete, så kallad villkorad ínnevistelse. För de som ska följa beteslagen vill vi att den ses över och förenklas. Det är där som bland annat kravet på 60 dagars betesperiod kommer in.

ViLA

Vi har visat att ViLA har lett till bättre djurvälfärd, minskad antibiotikaanvändning och att det förebyggande djurvälfärdsarbetet har ökat. Ändå finns det en misstro hos Jordbruksverket. Varför? Samma sak med kalken. Växas projekt med att bonden, efter en snabbutbildning, får kalka sina kor vid kalvningsförlamning visar att det blir bättre för djuren och för lantbrukaren. Att vänta in en veterinär för en sådan åtgärd tar orimligt lång tid. Det här är enkla åtgärder som Jordbruksverket kan göra. Varför misstror ni oss? Ta bort ingångskravet och låt de som vill gå en kalkutbildning för att kalka själva.

MKB - MiljöKonsekvens Beskrivning

De som vill utöka sin produktion ska inte behöva fastna i krångliga och osäkra tillståndsprocesser som dessutom kan ta flera år. Vi är företagare, entreprenörer, vi vill igång. Väntan och tillstånden kostar bara pengar utan att det tillför något.

Finansieringen

Mjölken är kaptialkrävande. Hela lantbruks-Sverige har en underhållsskuld. Ska vi ha en grön uppväxling och bra djurvälfärd måste vi kunna tjäna pengar så att vi kan återinvestera. Det, i sin tur, kommer att leda till både ökad djurvälfärd och ökad attraktionskraft.

Inger-Lise avslutade med att poängtera vilka fantastiska möjligheter det finns för ökad mjölkproduktion i Sverige och att det finns ett nyvunnet intresse för att bli mjölkföretagare. 

– Världens befolkning ökar med två procent årligen, samtidigt som flera av de stora produktionsländerna minskar sin produktion. I Sverige ser vi nu ansökningar från personer som startar helt nya mjölkgårdar och som nu vill bli medlemmar i mejerierna. 2025 visade tydligt att vi har goda förutsättningar att öka mjölkproduktionen och därmed livsmedelsberedskapen. Men nu krävs det att politikerna vågar ta de beslut som verkligen gör skillnad.