Dammutrivningarna kan få oförutsebara konsekvenser

2026-10-28

Dammutrivningar har varit en omdiskuterad fråga i Värmland under flera år. Trots att politiker från olika partier har efterlyst en annan tillämpning av reglerna fortsätter dammar att rivas ut. I Hagfors, där uppdämda vatten är en viktig del av både landskapet och historien, växer oron för vilka konsekvenser utvecklingen kan få.

EU:s vattendirektiv och hur det tillämpas har diskuterats flitigt i Värmland under flera år, inte minst när det gäller dammutrivningar och fria vandringsvägar för fisk. För två år sedan gick kommunalråd och regionpolitiker från olika delar av Värmland samman och krävde förändring. I en gemensam debattartikel riktades kritik mot hur vattendirektivet och svensk vattenlagstiftning tillämpas. Man efterlyste större hänsyn till hur beslut påverkar bland annat bostäder, kulturmiljöer, landskapsbild, översvämningsrisker och miljö, utöver åtgärder för att skapa fria vandringsvägar för fisk.

Men trots den breda politiska uppslutningen har utvecklingen fortsatt. Dammar har rivits och fler prövningar och utrivningar väntar runt om i landet. För Boo Westlund, kommunalråd i Hagfors, väcker det frågor om varför den politiska viljan lokalt och regionalt inte får större genomslag på nationell nivå.

– Det här är en fråga där det har funnits en bred politisk samsyn i Värmland om att man måste se till helheten. Det har skrivits debattartiklar, förts samtal och lyfts till politiker på olika nivåer. Men ändå fortsätter processen. Jag är såklart inte emot att fiskar ska ha fria vandringsvägar, det är ju i grunden något bra men det blir problematiskt när helheten inte får tillräckligt stort utrymme i bedömningen och andra värden riskerar att hamna i skymundan. Man måste se varje enskilt fall och hur en utrivning faktiskt kommer att påverka, säger Boo.

Östra Görsjön i Hagfors efter att dammen sjön — Östra Görsjön i Hagfors efter att dammen revs ut.

Långtgående effekter

Just i Hagfors finns många dammar och uppdämda vatten med en lång historia kopplad till järnbruk och andra verksamheter. Flera dammar har redan rivits och många fler kan komma att beröras. Den utvecklingen har lantbrukaren Lisbeth Svensson följt på nära håll och arbetat för att uppmärksamma vilka effekter dammutrivningar kan få.

– En dammutrivning förändrar mer än själva dammen. När regleringen försvinner förändras både vattennivåer och flöden, och möjligheten att styra vattenflödena minskar. Det kan få betydelse både när det är torrt och när stora mängder vatten kommer på kort tid, bland annat genom ökade översvämningsrisker. Förändrade vattennivåer kan också påverka grundvatten, fastighetsvärden, dricksvatten, landskap, kulturmiljöer och tillgången på släckvatten vid mark- och skogsbränder. Vissa av de här konsekvenserna har redan märkts i samband med dammar som har rivits ut, säger Lisbeth.

Även miljöargumenten kring dammutrivningarna behöver enligt Lisbeth nyanseras.

– Sedan måste man även se till miljöaspekterna. En damm som har funnits länge har blivit en del av vattenmiljön, med växter och djur som har anpassat sig till de förhållandena. När dammen rivs förändras den miljön, vilket också kan missgynna vissa arter. Dessutom finns det ju risker med bottensediment som innehåller föroreningar från bruken och som kan spridas när sedimenten sätts i rörelse. Därför behöver man se till helheten och fundera på vilka följder en utrivning faktiskt kan få, säger Lisbeth.

En större utveckling

Det som händer i Hagfors är samtidigt en del av en större utveckling. Frågan är aktuell på flera håll i Värmland och även i andra delar av landet, bland annat i Västra Götaland. Effekterna av förändrade vattennivåer och flöden kan dessutom märkas långt utanför den närmaste omgivningen, för jord- och skogsbruk, fastigheter och samhällen nedströms.

– Det här är inte bara en fråga för den som har en damm på sin fastighet. När vattennivåer och flöden förändras kan det påverka mark, fastigheter och förutsättningarna för jord- och skogsbruk i närområdet. Men konsekvenserna kan också märkas längre bort, även i tätorter där förändrade vattenflöden kan innebära ökade risker för översvämning och erosion. Det är alltså fler än de som bor närmast dammen som kan påverkas, säger Boo.

Boo betonar vikten av försiktighet när effekterna kan vara svåra att överblicka och vissa förändringar svåra att återställa.

– Många sjöar och vattendrag har varit uppdämda i flera hundra år och visst vet man en del vad som kan hända när man river ut dessa dammar, men långt från allt. Det är lätt att varje enskild utrivning framstår som en liten fråga, men tillsammans kan förändringarna bli något helt annat. Hela sjösystem kan komma att försvinna och när man väl har rivit är det inte bara att ångra sig och bygga tillbaka. Därför tycker jag att man måste vara väldigt försiktig när följderna är så svåra att överblicka, säger Boo.

Bäcken nedströms som torrlades, Lilla Ullen revs — Bäcken nedströms torrlades i samband med att dammen i Lilla Ullen revs.

Nu behövs tryck från fler håll

En viktig del av diskussionen handlar om de undantag och möjligheter till andra avvägningar som finns i EU:s vattendirektiv. Det finns bland annat möjlighet att klassa uppdämda vatten som kraftigt modifierade, vilket innebär att man kan ta större hänsyn till andra samhällsintressen när miljökraven bestäms. Sverige har i mindre utsträckning än många andra EU-länder använt den möjligheten och från LRF:s sida handlar frågan därför om hur det utrymmet skulle kunna användas för att ge en bättre balans mellan olika intressen.

Både Lisbeth och Boo ser behov av att frågan lyfts högre upp. Om de undantag och möjligheter till andra avvägningar som finns i regelverket ska få genomslag behöver både politiken och myndigheterna använda det utrymme som faktiskt finns.

– När så många politiker lokalt ser samma problem från olika håll behöver den signalen nå hela vägen till riksdagen och regeringen. En förändring måste komma från rikspolitiken. Om man vill att myndigheterna ska kunna göra de avvägningar som behövs måste politiken ge dem rätt förutsättningar och direktiv. Det måste vara möjligt att ta hänsyn till fler intressen och göra de undantag som regelverket faktiskt medger när det finns goda skäl för det, säger Boo.

För Lisbeth är uppmaningen till andra LRF-medlemmar enkel.

– Jag skulle verkligen uppmana fler LRF-medlemmar att vara vakna och läsa på. Ta reda på vad som gäller där man bor och fundera på hur det kan påverka den egna bygden. Prata med andra och framför allt, prata med era riksdagsledamöter, säger Lisbeth.

Hon återkommer till risken att frågan blir synlig först när besluten inte längre går att ändra.

– När sjön är borta, när marken har förändrats eller när man plötsligt ser konsekvenserna längre ned i vattensystemet är det för sent att börja diskutera om beslutet var klokt. Därför måste man agera innan man vet exakt hur stora problemen blir, säger Lisbeth.

Har du frågor om dammutrivningar?

Har du fler frågor om exempelvis dammutrivningar och vilka effekter de kan få? Kontakta Christer Jansson, sakkunnig i LRF Väst med kunskap inom vattenfrågor, på: 070-240 47 89 eller via christer.jansson@lrf.se