Djurskyddskontroller, så går de till i praktiken 

Cecilia Öhman, funktionschef på funktionen djurskydd Väst. Foto: Clara Hyltbäck.

Djurskyddskontroller är en naturlig del av svenskt lantbruk och ett viktigt verktyg för att säkerställa god djurvälfärd. Länsstyrelsen genomför varje år kontroller hos djurhållare för att följa upp att djurskyddslagstiftningen efterlevs. Kontrollerna kan vara bokade eller oanmälda och beror på planerade kontroll efter riskuttag, uppföljning av tidigare konstaterade brister eller inkomna anmälningar. 

Syftet med djurskyddskontroller är att säkerställa att djur hålls och sköts enligt gällande regler. Kontrollerna bidrar till god djurvälfärd, rättssäkerhet och till att upprätthålla förtroendet för svensk livsmedelsproduktion. För länsstyrelsen handlar kontrollerna inte om att leta fel, utan om att förebygga problem och vid behov få till förbättringar. 

Så väljs kontrollerna ut 

Urvalet av de planerade kontroller är till stor del riskbaserat. Faktorer som tid sedan senaste kontroll, tidigare brister, djurantal och djurslag vägs samman. Verksamheter som haft återkommande brister kan kontrolleras oftare, medan gårdar som fungerar väl över tid kan få längre intervall mellan kontrollerna. 

Planerade och oanmälda kontroller 

– Många djurskyddskontroller bokas i förväg genom kontakt med djurhållaren, ofta via 010‑nummer. I vissa situationer kan kontroller genomföras utan föranmälan, till exempel vid uppföljning av tidigare brister eller efter anmälan. Vid besöket ska kontrollanterna alltid visa tjänstelegitimation, säger Cecilia Öhman, funktionschef på funktionen djurskydd Väst på länsstyrelsen. 

Vad kontrolleras? 

Kontrollen följer nationella checklistor och fokuserar på djurens välfärd och miljö. Det handlar bland annat om djurens hull och hälsa, renlighet, liggytor, tillgång till foder och vatten samt tillsyn. 

– Om något behöver bedömas närmare kan kontrollen fördjupas och dokumenteras, till exempel med foto, säger Cecilia Öhman. 

Efter kontrollen 

Efter avslutad djurskyddskontroll får djurhållaren skriftlig återkoppling. Vid mindre brister ges oftast tid att åtgärda dem, medan allvarligare problem kan leda till förelägganden. Omhändertagande av lantbruksdjur är mycket ovanligt och används endast vid allvarliga och upprepade missförhållanden. 

Om du blir anmäld, så hanteras ärendet 

Om en djurhållare blir anmäld till länsstyrelsen innebär det inte automatiskt att något är fel. Anmälningar kan komma från allmänheten, andra myndigheter eller till exempel slakterier och varierar i både innehåll och kvalitet. Länsstyrelsen gör alltid en egen bedömning av uppgifterna som kommit in. 

– I vissa fall kan ärendet hanteras genom informationsbrev eller administrativ kontroll, i andra fall genomförs en kontroll på plats, ofta utan föranmälan. Vid ett sådant besök ska kontrollanterna informera om varför de är där och vad anmälan gäller. Det är alltid länsstyrelsens egen bedömning vid kontrolltillfället som ligger till grund för eventuella åtgärder, inte själva anmälan i sig, säger Cecilia Öhman. 

En del av ett starkt lantbruk 

För de allra flesta lantbrukare är djurskyddskontroller en bekräftelse på ett gott arbete. När kontrollerna fungerar väl bidrar de till god djurvälfärd, dialog mellan myndighet och djurhållare och ett starkt svenskt lantbruk. 

– Det är extra roligt att förprövningarna nu ökar i Västra Götaland, vi har väldigt bra lantbrukare som tar väl hand om sina djur, avslutar Cecilia Öhman. 

Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk

LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.