Framtidens folkrörelse i fokus på årets lokalavdelningskonferens

Hur kommer förtroendemannaorganisationen att göras om i samband med framtidens folkrörelse? Under årets lokalavdelningskonferens på Gotland fick de cirka 60 deltagarna från lokalavdelningar runt om på ön en nulägesbild och samtidigt tycka till om hur de tror att det kommer att bli bäst för just Gotland.

Årets lokalavdelningskonferens hölls den 21 november på Gotland Grönt Centrum. Konferensen inleddes med raggmunk och fläsk och därefter tog deltagarna plats i stora konferensen på Gotland Grönt Centrum, GGC. Erik Erjeby, regionchef, Karin Madsen Wessman, folkrörelseutvecklare och Carolina Fransson, kommunikatör, fanns med på länk och presenterade sig inledningsvis. De arbetar på regionkontoret på LRF Öst, som Gotland tillhör. På regionkontoret finns också ytterligare elva anställda. Precis nyanställd är folkrörelseutvecklare Karin Duckarve och hon fanns på plats på GGC och presenterade sig också.

Med på länk fanns också Carl von der Esch, förbundsjurist och ledningsstrateg på LRF, och Anna Iwarsson, chef för folkrörelseutvecklingsenheten på LRF. Carl von der Esch var kvällens förste talare och han presenterade hur LRF är uppbyggt i dag och hur olika slags föreningar fungerar för att deltagarna skulle få en ordentlig genomgång av nuläget i LRFs förtroendemannaorganisation inför deras delaktighet i processen kring framtidens folkrörelse. Varje lokalavdelning i LRF fungerar som en förening och varje förening är en juridisk person. Efter presentationen fick Carl von der Esch en fråga om vad den svaga länken är i den struktur som LRF har i dag.

- Ur ett juridiskt perspektiv är det onödigt komplicerat då staten lägger allt större ansvar på den som leder och verkar i en förening. Det ökar komplexiteten, förväntan och trycket utifrån. I dag har vi nästan 1000 juridiska personer i LRF och mycket kraft går åt bara till hantering. Det behöver bli enklare, sa han.   

Ninni och Andreas informerade om Framtidens folkrörelse

Ninni Kolmodin och Andreas Nypelius från regionstyrelsen tog vid och informerade om Framtidens folkrörelse. Framtidens folkrörelse är hur förtroendemannaorganisationen föreslås fungera 2025. Det började med en motion som kom till riksförbundsstämman 2018 där det uttrycktes ett behov av att se över förtroendemannaorganisationerna i landet för att förenkla arbetet för förtroendevalda. 2017 valdes Palle Borgström till förbundsordförande och under följande år åkte han runt till lokalavdelningar i landet för att höra hur det fungerade i dem. En slutsats var att det i flera föreningar inte sker så mycket aktivitet, men Gotlands lokalavdelningar är mest aktiva i hela landet.

2020 beslutade riksförbundsstämman att förtroendemannaorganisationen i landet skulle ses över. Sedan dess har det kommit in fler motioner kring framtidens folkrörelse, till exempel hur lokalavdelningarnas ekonomihantering kan förenklas, och det har diskuterats på alla nivåer i LRF hur arbetet som förtroendevald kan bli så bra, roligt, meningsfullt och enkelt som möjligt.    

En referensgrupp med representanter från LRFs regioner sitter med i processen kring framtidens folkrörelse och Ninni Kolmodin representerar Gotland.

Gotland skiljer sig från resten av landet – här finns kommundelsgrupper med representanter
från lokalavdelningarna i stället för flera kommungrupper. Det gör situationen på Gotland speciell. Den situationen behöver man ta hänsyn till och det är viktigt att medlemmarna i LRF Gotland får vara delaktiga i processen kring framtidens folkrörelse på Gotland och hur det ska organiseras framåt, betonade Ninni Kolmodin under konferensen.

"Tryckt på att vi är olika"

Anna Iwarsson processledde en workshop under förra årets lokalavdelningskonferens där deltagarna fick svara på frågor om vad de ville göra mer och mindre av utifrån sina förtroendeuppdrag. Då var man överens om att ledordet var att det skulle bli enklare.

Ninni Kolmodin och Anna Iwarsson berättade om hur det har gått sedan dess. 

- Hur vi säkerställer att unga företagare i den gröna näringen har tid till och vill engagera sig som förtroendevalda har varit en genomgående fråga när jag lyssnat i referensgrupperna, sa Anna Iwarsson.

- Vi har tryckt på att vi är olika och att vi på Gotland måste ha en egenversion av framtidens folkrörelse. Vi arbetar nu med en remiss som kommer ut i januari och som vi ska ha svarat riksförbundsstyrelsen på i mitten av mars. Under årsmötena tar vi gärna in era synpunkter i processen och som vi kan ta med i remissen.  Ni vet bäst hur ni vill att det ska fungera lokalt, sa Ninni.  

Stegvis implementering

Startskottet för den nya förtroendemannaorganisationen är 2024 med en stegvis implementering under 2024 och 2025.

- Det är många engagerade i detta och vi lyfter det på årsmötena för att höra hur ni ser på förslagen och inriktningarna. Det är viktigt att säga att det här inte är något som är klart än utan som blir klart först om det beslutas om det på riksförbundsstämman i vår., sa Ninni.

Carl von der Esch sa att mycket talar för att LRFs riksförbund fattar beslut om nya stadgar på riksförbundsstämman i vår. Just nu arbetar man runtom i landet både med både förslag och processen där det ska fångas upp olika lösningar som fungerar på olika håll i landet.

- Tanken är att det ska bli mindre formalia. Man ska inte behöva vara nervös i fall man fyller i pappren rätt och det ska finnas större möjligheter att som medlem göra sin röst hörd i en fråga man vill driva, sa Carl von der Esch.

- I förslaget som finns vill vi stärka det näringspolitiska arbetet även på kommunal nivå och det är en ganska stor satsning som kommer att märkas redan nästa år. Det handlar inte om att lägga ner lokalavdelningar utan om att framtidssäkra LRF som en ännu starkare företagarorganisation, tillade Anna Iwarsson.

Därefter följde en kaffepaus där deltagarna fick möjlighet att diskutera framtidens folkrörelse med varandra. När konferensen sedan återupptogs samlades frågor och reflektioner in. Det blev många kreativa diskussioner och förslag.

Andreas sammanfattade med att åter betona att det här är en pågående process.

- Jag hoppas att ni går hem nu och pratar i era lokalavdelningar och tar med er det här in i årsmötessäsongen. Att ni kommer med idéer om hur vi kan lösa det här på ett bra sätt. Vi har det här i våra egna händer och kommer vi bara med inspel kan vi vara med och bestämma mycket själva, sa han.

Den sista punkten för konferensen var höjdpunkter från året. 

- Det har varit mycket stora frågor, och jag skulle säga att de absolut största har varit fraktfrågan och kostnadskrisen. Vi börjar se resultat när det gäller fraktfrågan. Vi börjar märka av en större förståelse för vikten av att frakten får plats. Så var det inte riktigt för två till tre år sedan. När det gäller kostnadskrisen har vi fått stort genomslag när vi berättat om hur den berör oss, sa han.

Kvällen avslutades med denna film Färjetrafiken är livsviktig! - YouTube om vikten av att logistiken kring färjetrafiken fungerar och att hänsyn tas till att frakten kan gå över till fastlandet på ett bra sätt.