Från arv till innovation på bästa sändningstid – möt Rudolf Tornerhjelm

2026-03-13

De senaste veckorna har svenska folket fått ta del av livet på olika gårdar runt om i Sverige genom TV-programmet Svenska Bönder. En av lantbrukarna som delat med sig av sin vardag är Rudolf Tornerhjelm på Wrams Gunnarstorp i nordvästra Skåne. Här driver han ett modernt jord- och skogsbruk med lång historia – och blicken stadigt riktad mot framtiden.

När frågan om att medverka i serien Svenska Bönder kom såg Rudolf inte i första hand ett TV-projekt, utan en möjlighet. Ett tillfälle att öka kunskapen om lantbruket och dess villkor, visa hur komplex vardagen faktiskt är och i förlängningen väcka intresse hos fler unga att söka sig till de gröna näringarna.

Förvaltare i femte generationen

Wrams Gunnarstorp har anor från 1500-talet, och slottet, som enligt en datering i en takmålning stod färdigt 1636, uppfördes ursprungligen som jaktslott åt dåtidens kungligheter från både Sverige och Danmark. Gården har varit i familjens ägo sedan 1839 och är i dag klassad som byggnadsminne. Rudolf är femte generationen som driver och äger egendomen.
Tillsammans med sin hustru Amelie driver han i dag en verksamhet där skogsbruket är den största intäktskällan, med närmare 1 900 hektar skog, kompletterat av cirka 850 hektar växtodling som främst består av vete, raps, havre och korn. Samtidigt pågår ett omfattande arbete med byggnadsvård, där Amelie i nära samarbete med länsantikvarien i Skåne ansvarar för att bevara och rusta godset för framtida generationer.

– Det är två parallella världar som möts här, säger Rudolf. Dels det kulturhistoriska arvet, dels ett högteknologiskt jord- och skogsbruk som hela tiden måste utvecklas. För mig är det ingen motsättning. Tvärtom, det handlar om samma sak. Att ta ansvar över tid.

Under uppväxten visste Rudolf tidigt att han som äldste son en dag skulle ta över ansvaret för godset, men han beskriver det inte i termer av att “äga” en gård, utan att förvalta något som ska lämnas vidare.

– Jag har aldrig sett det som att det här är mitt i absolut mening. Jag har fått förtroendet att sköta det under en period. Det innebär att jag måste vårda markerna, jordarna och fatta beslut som håller över tid. Beslut som kanske får full effekt först långt efter att jag själv klivit åt sidan. Just därför har långsiktighet, teknisk utveckling och samarbete varit någon slags ledord under de drygt 30 år jag lett verksamheten.

Erfarenheter som format

En annan faktor som präglat Rudolfs ledarskap och karaktär starkt är att han har dyslexi. Den upptäcktes tidigt, men på 1970-talet var stödet begränsat. Skolan upplevdes som svår och självförtroendet var länge lågt.

– Jag blev ganska fåordig. Man vill inte räcka upp handen om man är rädd att göra bort sig. Det satte spår. I stället blev det praktiska arbetet, tekniken och det konkreta problemlösandet en väg framåt. Jag hittade egna strategier. Jag lärde mig genom att göra. Med tiden, och med erfarenheten, växte tryggheten.
Idag har han inga problem att tala öppet om sin diagnos och har insett att dyslexin också haft en positiv effekt.

– I dag ser jag det nästan som en styrka. Jag tänker ofta i lösningar och helheter snarare än i detaljer. Samtidigt är det ju nu för tiden allmänt känt att många framgångsrika entreprenörer faktiskt också har dyslexi och andra diagnoser. Tiderna har ju förändrats och förhoppningsvis är det kanske lättare för unga med dyslexi idag.

Blicken på framtiden

Avgörande för Rudolf blev också hans tid i USA i början av 1980-talet. I nästan ett år arbetade han på olika gårdar i Kalifornien, under president Reagans tid. Långt hemifrån och utan trygghetsnät.

– Det var tunga och ibland monotona jobb. Men jag bestämde mig för att ge varje ny situation minst två veckor innan jag ens övervägde att ge upp. Ofta var det just efter den tiden som det började lossna. Den erfarenheten har följt mig hela livet och som arbetsgivare tror jag exempelvis att det är viktigt att människor får möjlighet att växa in i sina roller.

Det var också i USA Rudolfs intresse för vattenhantering väcktes.

– I Kalifornien odlade man i områden som i princip är öken. Konkurrensen om vatten mellan lantbruk, städer och industri var redan då hård. Efterhand förstod jag att vatten förmodligen skulle bli en strategisk fråga även för oss i Sverige.

Efter den extrema torkan 2018 investerade Wrams Gunnarstorp i ett omfattande bevattningssystem med en flera kilometer lång huvudledning och självgående, appstyrda, maskiner.

– Klimatförändringarna är inte en abstrakt fråga för oss. De påverkar skördarna direkt och det är därför det är så viktigt att investera i tid. Väntar man tills problemen är akuta är det redan för sent. Detsamma gäller ju med många andra risker vi ser i vår omvärld idag.

Det märks att Rudolf är en visionär som ständigt letar efter nya möjligheter. Nästa steg är att kombinera bevattningen med näring. Via gårdens biogasanläggning tas gödseln tillvara och förädlas till en näringslösning som kan tillföras direkt via bevattningssystemet, i samarbete med företaget EkoBalans.

– När växten får näringen tillsammans med vattnet blir upptaget effektivare. Samtidigt minskar vi ammoniakutsläppen. Det är ett konkret exempel på hur teknik, miljönytta och ekonomi kan gå hand i hand.

Svenska Bönder

När produktionsbolaget fick nys om den innovativa lantbrukaren i nordvästra Skåne och kontaktade Rudolf var det inte en självklarhet att tacka ja och släppa in ett TV-team i vardagen.

– Det är klart att det känns lite märkligt att ha kameror närvarande. Men jag fick klart för mig att det fanns en vilja att visa hur det faktiskt fungerar på en större gård i dag. Då kände jag att det här är något jag bör ställa upp på. Om vi inte själva berättar om vår verklighet riskerar den att beskrivas av andra som inte har hela bilden. Lantbruket är inte en isolerad verksamhet. Våra beslut påverkar miljö, livsmedelsförsörjning och landskap. Samtidigt lever många, även beslutsfattare, långt ifrån den här verkligheten. Ju mindre förståelse man har, desto sämre beslut riskerar man att fatta.

Inspelningen har präglats av samarbete snarare än färdiga manus.

– Det har varit vardagen som styrt. Så allt är inte perfekt, men det har inte varit problem hela tiden heller. Jag hoppas att tittarna ser bredden, att det här är ett yrke med både utmaningar och stora möjligheter.
En av Rudolfs stora förhoppningar med serien är att fler unga ska få upp ögonen för de gröna näringarna.

– Det här är en fantastisk bransch, men vi måste bli bättre på att visa bredden. Tekniken förändrar allt. Tunga moment försvinner, nya system tar plats och det både frigör tid för andra uppgifter och öppnar upp för nya kompetenser. Förhoppningsvis är det ett element som kan bidra till att fler i den yngre generationen blir intresserade.

Landsbygdens språkrör

För Rudolf är medlemskapet i LRF en självklar del av lantbruksföretagandet. Han beskriver organisationen som landsbygdens språkrör, en nödvändig kraft i dialogen med politiken och andra beslutsfattare.

– Enskilt är det svårt att påverka. Tillsammans har vi en röst som faktiskt hörs, men vi måste hela tiden arbeta för att utveckla kanalerna in i beslutsfattandet och se till att våra perspektiv finns med när regler och lagar tar form.

Frågor som bevattning, biotopskydd och äganderätt ser han som helt avgörande för företagens långsiktiga förutsättningar.

– Regelverk och tillståndsprocesser påverkar inte bara den dagliga driften, utan också viljan att investera i och utveckla verksamheten. Och med egna marker nära bebyggelse och många intressenter i rörelse krävs både dialog, kunskap och juridiskt stöd.

– För min egen del är äganderätten en särskilt viktig fråga. När människor har rådighet över sin verklighet växer engagemanget och viljan att ta ansvar och hitta lösningar. Det tjänar alla på i längden.

En ny generation

Framtiden på Wrams Gunnarstorp rymmer flera parallella spår. Vidareutvecklad bevattning, mer vallproduktion kopplad till biogasen, omdikning för att hantera ökade regnmängder och fortsatt fokus på energi och självförsörjning.

– Klimatförändringarna är ett reellt hot. Som jag nämnde tidigare måste investeringarna göras i tid. Väntar vi för länge riskerar kostnaderna att bli för stora för nästa generation att hantera.

Och just generationsskiftet närmar sig på Wrams Gunnarstorp. Det är brorsonen Carl som ska ta över driften.

– När jag fyller 70 har jag tänkt lämna över. Hur mycket jag är med därefter får han avgöra. Det viktigaste för mig är att egendomen hålls samman och får leva vidare. Det är själva kärnan i uppdraget. Jag vill lämna över något som är starkare, mer motståndskraftigt och bättre rustat för framtiden än när jag själv tog vid.