Från norr till Bryssel för jorden och skogens skull

LRF Norrbotten och LRF Västerbotten besökte Europaparlamentet, DG Agri, Copa Cogeca och många andra viktiga aktörer i Bryssel för att berätta om de regionala förutsättningar som finns för jord- och skogsbruk i norra Sverige.

Arbetet med EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (Nya Cap), som uppkommit som ett resultat av omvärldsläget med klimatfrågan, kriget i Ukraina, pandemin, ekonomin och att Storbritannien gick ur EU, kommer pågå 2023-2027. Det innebär bland annat att Sverige och övriga EU-länder ska utforma en nationell strategisk plan med fokus på miljö och hållbarhet. Tillväxtstrategin ”EU:s Gröna giv” med mål om ett klimatneutralt Europa 2050 tillsattes vid årsskiftet 2019 och för att uppnå målet har ett flertal strategier och lagförslag presenterats sedan dess. ”Något som kommer ställa allt hårdare krav på både lantbrukare och skogsägare i norra Sverige.” Konstaterade regionstyrelserna i både Norrbotten och Västerbotten när de besökte Bryssel i november.

LRF Norrbotten och LRF Västerbottens regionstyrelser med personal utanför EU-kommissionen. 

– Den Gröna given är nödvändig men dagens lantbrukare behöver mindre regelkrångel. Det är tröttsamt att vara det ”svarta fåret i livsmedelsproduktionen” hela tiden. I norr har vi dessutom helt andra förutsättningar att producera mat i jämförelse med övriga Europa. Övergödning och läckage av växtnäring förekommer tex. inte i samma utsträckning i norr, uttryckte sig Stefan Lindgren, ledamot LRF Västerbottens regionstyrelse när norra LRF besökte Copa Cogegas Brysselkontor.

Skog diskuterades på EU-parlamentet
På EU-parlamentet fick de förtroendevalda och personal träffa parlamentarikerna Emma Wiesner (C) och Erik Bergkvist (S) för att prata om de lagförslag som lagts fram med fokus på skog. I förslaget vill man reglera och minska användningen av den skogliga biomassan då man befarar att det ska leda till avskogning och att hela träd bränns. Vilket innebär att bränning av GROT, flis och bark ses som ett klimathot och att det då blir avgiftsbelagt att bränna.
– All fokus ligger på att biogasen ska öka vår elproduktion. Trädtoppar och kvistar ska lämnas och återtas av naturen. I skogsstrategin är miljö prioriterad och äganderätten lämnas där hän. Vilket kommer göra det tuffare för skogsägarna, berättade Emma Wiesner som uppmanade alla att försöka påverka i frågan.

Möte med bland annat Emma Wiesner (C) på EU-parlamentet.

Erik Bergkvist lyfte vikten av att opinionsbilda i hur skogsbruket i Sverige ser ut och fungerar samt visa på mångfalden både när det kommer till skog och skogsägare.
– Problemet är att man inte riktigt förstår att skogen ser olika ut i Europa. I Sverige är skogen en folkrörelse bestående av privata skogsägare som ofta även är lantbrukare. I andra länder ägs skogen av stora bolag. Det blir en kulturkrock, sade Erik Bergkvist.

Kompensationsstödet diskuterades med experter
På DG Agri fick LRF Norrbotten och LRF Västerbotten bland annat träffa Urve Laas på ”svenska desken” och två experter på kompensationsstödet. Håkan Nilsson, Regional sakkunnig Livsmedelsproduktion LRF Nord passade här på att lyfta problematiken med de så kallade ”öarna” i stödområdesindelningen som råder i norra Sverige.
– Uppenbart var att man på denna nivå var helt okunniga om problematiken. Vi lovade att förse dem med en beskrivning av bakgrund och konsekvens. Vi kan säga att vi nu nått toppen av beslutspyramiden. Om detta kommer förändra någonting återstår att se, säger Håkan.

LRF i norr passade även på att göra studiebesök på ett flamländskt lantbruk.

Besök hos flamländskt lantbruk
Under resan träffade personal med regionstyrelser även några av Coga Cogeas bondeorganisationer från Irland, Finland  och Frankrike för att att ta del av hur de arbetade med sina medlemmar och den rådande jordbrukspolitiken. Det gjordes även ett studiebesök på ett flamländskt lantbruk.