Gröna listan minskar byråkratin i Ekerö kommun

Jimmy berättar att hela Ekerö kommun omfattas av ett vattenskyddsområde för ytvattentäkt iMälaren.

Det krävs tillstånd enligt skyddsföreskrifterna för att använda växtskyddsmedel inom vattenskyddsområdet.  Tillstånd ska sökas hos kommunen och när  det gäller riskbedömning för läckage används en databas, Macro DB, som är framtaget av Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön på SLU.

– Macro DB är en databas av massor av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden. Där kan du se vilka aktiva substanser som finns i ett växtskyddsmedel och den gör en bedömning av risken som kan bli om ett visst medel används. Vad riskerna är för ett bekämpningsmedels transport till ytvattnet och hur bryts den aktiva substansen ner till beståndsdelar och så gör systemet en värsta-fall-bedömning.

– Om jag anger att ett visst växtskyddsmedel används i säg en höstsäd med en viss dos och jag ska använda den varje år i olika tillväxtstadier så talar Macro DB om för mig hur det då ligger i förhållande till det tillåtna gränsvärdet.

– Du får inte använda ett medel om du inte har tillstånd att använda det från kommunens miljö och hälsa. Och ska jag göra en ansökan och ha med kanske 20-talet produkter blir det väldigt mycket slagning i databasen, tid som kan läggas på annat. Det blir också lätt fel.

Det kan alltså bli ett tidskrävande jobb att slå upp olika produkter i det webbaserade verktyget för att kunna göra en ansökan hos Ekerö kommun.

Det var på ett möte med Ekerö kommun som tanken väcktes hos Jimmy att skulle det inte gå att göra det enklare och kanske mer automatiserat. Han har själv erfarenhet av att arbeta med databaser och började diskutera med Ekerö kommuns Miljö och hälsa.

– Kan vi inte istället vända på steken? Och säga att vi använder bara det som har en försumbar läckagerisk, alltså en läckagerisk under gränsvärdet. Och så gör vi en lista av det. Det blir enklare handläggning för oss och för kommunen.

Idén var född men insikten kom ganska snart att det här var ett jättestort jobb att göra för alla de produkter som eventuellt kan komma att användas.

– Kommunen var positiv, de sade att det här låter väldigt enkelt för oss. Handläggningstiderna blir väldigt korta. Men inte minst blir det enklare och kortare tid när de kommer ut för inspektion då säger man att vi kör bara enligt Gröna listan. Då behöver handläggaren på kommun liksom inte göra så mycket mer.

Jimmy började arbeta på Gröna listan som först var en MySQL-databas. Han gjorde dock om den till dess nuvarande form i Excel.

– Det har varit mycket jobb för mig. Jag har slagit upp varje produkt, det här 150 produkterna. Det har tagit ganska många timmar. Men jag tänker att det är kanske är bättre att göra ett stort jobb nu och en gång och att det sparar tid för mig och andra över tid.

När en bonde söker tillstånd hos kommunen skriver de i ansökan att de kommer använda Gröna listan, berättar Jimmy. Teoretiskt innebär det att de säger att de kan använda alla produkter på listan även om de i praktiken inte gör det.

– Vill bonden använda något som inte står på Gröna listan då är det vanligt ansökningsförfarande som tidigare och tillhörande bedömning. Så det alternativt finns kvar.

Inför varje säsong ser Jimmy över listan, berättar han. Han kontrollerar med tillverkar om de dragit tillbaka någon produkt eller lagt till något, eller justerar där något har ändrats. Men det är inget stort jobb, menar Jimmy. Den uppdaterade Gröna listan skickar han sedan till alla som anslutit sig till listan och till Ekerö kommun.

Skulle någon vara intresserad av mer information om Gröna listan går det bra att kontakta Jimmy Agnekil.