Guldfamiljen från Ulricehamn gör det igen

Men det är inte för att vinna priser som han är noga med jobbet. Han lägger mycket tid och kraft på att korna ska vara friska och välmående.

– Då blir mjölken bra och jobbet roligare. Det är nummer ett för mig säger Richard.

Från 24 kor till robotmjölkning

Familjeföretaget har runt 125 kor och har utvecklats stadigt under åren. Föräldrarna började 1985 med ett arrende på Åsens gård där de hade 24 kor. Tolv år senare köpte de ytterligare en gård, och det var då som Richard började jobba hemma. År 2005 byggde de en ny lösdriftsladugård och några år senare stod ett nytt ungdjursstall klart. Den senaste stora satsningen är två mjölkningsrobotar som installerades 2024.

Richard har varit delägare sedan 2009 och är nu på gång att ta över helt. 

– Vi är ett bra gäng och alla har del i att kvaliteten blir bra. Mina föräldrar är fortfarande aktiva och vi har två anställda, Johan Klasson och Elias Friberg. Min fru Yvonne arbetar här och vår son Viktor, som går lantbruksgymnasium, hjälper till mycket på helger och lov. Dessutom är det ovärderligt att min svåger Henke alltid ställer upp och reparerar sådant som går sönder.

För att mjölken ska bli av högsta kvalitet måste allt på gården stämma. Djuren ska skötas om väl, från att de är kalvar. Fodret är viktigt och alla maskiner och all teknik måste fungera bra.

– Hemligheten är noggrannhet och fasta rutiner. Roboten hjälper oss att se saker som det mänskliga ögat inte klarar av. Det är mycket data som bearbetas där. Men vi är fortfarande mycket i ladugården, det behövs även om vi har ny teknik. Inte minst eftersom korna vant sig vid mjölkgrop och har sina egenheter. Ibland behöver de bli hämtade för att gå till roboten, även om det ska gå per automatik. Jag har väl skämt bort dem lite, konstaterar Richard.

Arbetsglädjen handlar mycket om korna, men det är också roligt att livsmedelsproduktion har kommit mer på tapeten i Sverige, tycker han.

– Jag har alltid tyckt att jobbet känns viktigt, speciellt i dessa tider när det är oroligt i världen. Därför känns det bra att fler uppmärksammar att vi behöver en produktion här i landet. Att mat faktiskt är viktigt. Det blir väldigt osäkert om vi ska importera allt vi behöver.

Landskapet och framtiden

Landskapet där familjens två gårdar ligger lämpar sig för mjölkproduktion.

– Här finns gott om betesmark och i den här typen av mellanbygd passar det bra att ha djur. De håller landskapet öppet, samtidigt som vi producerar mat. En del av våra betesmarker ligger dessutom i ett naturreservat och det är ett område som många uppskattar. Det är roligt att djuren kan göra en insats där. Tack vare dem blir det en miljö där vissa ovanliga blommor och många andra växter trivs.

Richard har alltid sett på jobbet som ett framtidsyrke. Trots att han bara är 47 år tänker han redan på nästa generation.

– Vår son Viktor är väldigt intresserad och hängde tidigt med i ladugården, till och med tidigare än jag. Men det är viktigt att han gör sina egna val och inte känner sig tvingad att ta över gården. Sedan blir det mycket snack om kor här hemma. Det är nästan det enda vi pratar om. Kanske är det tur att yngsta sonen vill bli fotbollsproffs, då får vi något annat att tänka på …