Hur rustar man sin skog för framtida utmaningar?

Hur kan man som skogsägare förbereda sig och agera inför de utmaningar som kan komma till följd av de klimatförändringar vi står inför? Vilka trädslag rekommenderas att ha i sin skog för att stå så väl rustad som möjligt? Under ett seminarium på Vreta kluster fick deltagare lyssna på föredrag från SMHI, Skogsstyrelsen och skogstjänst som guidade kring hur man kan tänka när man planterar för framtida generationer.   

60 deltagare, varav hälften på länk, lyssnade den 16 november på seminariet ”Framtidssäkra skogen – Trädslagsval och skötsel i ett föränderligt klimat” som arrangerades inom det regionala skogsprogrammet, vilket länsstyrelsen, skogsstyrelsen, Vreta kluster och LRF står bakom.

Bodil Ståhl, sakkunning klimatanpassning på SMHI, inledde seminariet med att prata om de yttre förutsättningarna för skogsbruket och för samhället i stort. Vilket väder kan vi ha om 50-70 år då träd vi planterar i dag avverkas? Vi befinner oss just nu mitt i en klimatförändring sa hon, och hänvisade till SMHIs mätdata gällande vädret i världen bakåt i tiden samt prognoser och scenarion framåt. Som exempel visade hon en bild över årsmedeltemperaturens utveckling från 1860 och framåt. 1860 låg på den på drygt 4,5 grad. Under lång tid har den sedan legat där, eller varierat lite upp eller ner.

- Men under 70-80-talet hände något. Vi ser en tydlig ökning av årsmedeltemperaturen sedan dess, sa Bodil.

När temperaturerna ökar i atmosfären och på jorden påverkar det haven. Varmare hav expanderar, vilket gör att havsnivåerna höjs. SMHIs mätningar visar att havsnivåerna höjts under de senaste 50 åren. Den varmare temperaturen driver klimatförändringarna med mer extremväder. Extremväder, med torrare och varmare perioder, kraftigare nederbörd och stormar, har funnits förr, men det är vanligare nu.  

- Vi ser också att de kommer att bli vanligare framöver. Klimatförändringarna beror på att vi har mer koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären nu. Mängden koldioxid i atmosfären har varierat genom åren, men det har aldrig varit så mycket som nu, sa Bodil.  

Med tanke på den klimatsituation som vi befinner oss i nu och hur det ser ut att utvecklas framöver är det viktigt att både försöka minska koldioxidutsläppen och att anpassa sig utifrån den situation vi befinner oss i – att klimatanpassa, berättade hon.

- Klimatanpassning innebär att vidta åtgärder som syftar till att skydda miljön, människors liv och hälsa, samt egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra. Ni skulle kunna se det som en del av företagets risk och beredskapsarbete. Se över hur klimateffekterna påverkar just ert företag, vad ni kan göra och hur ni behöver förbereda er, sa hon till deltagarna.

Några saker som hon tog upp att tänka på som negativa effekter av klimatförändringarna, och som man bör ha med sig framåt och förbereda sig inför, är att skador på egendom kan öka och att människor och djur riskerar att må dåligt av extremväder. Till följd av ett förändrat klimat finns det också möjligheter som man kan ta tillvara på, till exempel att det kan gå att odla eller plantera annat på sin mark.    

"Med blandskog finns det alltid något som kan producera"

Mattias Sparf från Skogsstyrelsen var talare nummer två för dagen och han pratade om hur klimatförändringarna påverkar skogen och skogsbruket. Mattias arbetar halvtid på Skogsstyrelsens distrikt i Östergötland och under resterande tid sitter han med i projektledningen för Stoppa borrarna. Hans föredrag handlade om vikten av att skapa variation av trädslag i skogen.  

- Jag brukar jämföra skogen med aktiemarknaden där granskogen är en enskild aktie och blandskogen Dow Jones Index där mängder av företag finns representerade. Blandskogen kan då krascha ibland, men inte lika stort som granskogen. Tänk på det när ni tittar framåt, säger han.

- Vad det här handlar om egentligen är att granbarkborren inte kan slå ut hela skogsbeståndet om man har blandskog. Det finns alltid något trädslag som kan producera och jag tror att det här är nyckeln till framgång när det gäller vad vi har framför oss, sa han.

Mattias listade några konsekvenser som klimatförändringarna har för skogen.

• Det blir varmare och blötare
• Vegetationsperioden blir längre, vilket ökar tillväxten med medför också större skador
• Ståndortsanpassning blir nödvändigt för att ta tillvara på den potentiella tillväxten

Skogsstyrelsen har tagit fram skogens klimatråd, som är en tjänst som där man kan svara på ett antal frågor för att ta reda på hur man kan tänka framåt kring sin skog.

- Det är frågor om var man har sin skog, hur skogstillståndet ser ut i dag och hur man tänker som brukare av skogen; hur riskbenägen man är, hur mycket man gör själv och så vidare. Sen får man fram ett resultat över vad man bör tänka på för att möta de möjliga scenarier som kommer att ske på den plats man har sin skog, förklarar Mattias.

Mattias berättade vidare om ett antal risker framåt, som Skogsstyrelsen lyfter i sin rapport Klimatanpassning för skogen och skogsbruket med mål och förslag på åtgärder.

- Vi ser helt klart utmaningar med att genomföra skogsbruksåtgärder året runt. När tjälen försvinner och nederbörden ökar kan skador på inte minst vägar att öka. En ökad risk för ras och erosion till följd av klimatförändringarna kan för skogsbruket innebära att skog vi avverkar kan släppa och gå ner över infrastruktur, säger han som några exempel.

Träden och beståndet riskerar framöver att skadas till följd av storm, skogsbränder, betesskador, skadeinsekter och rotröta. Mattias betonade mot slutet återigen vikten av att ståndortsanpassa.

- När ni ska föryngra er mark fundera då på vilken typ av mark ni har. Är marken torr, fuktig, mager eller är det mycket skjuts i den? På så vis kan ni försöka få fram vilken typ av trädslag som är gångbar på er mark. Där det är fuktiga partier kan man till exempel försöka driva upp lövridåer för att skydda skogen vid bränder då löv inte brinner lika bra som barr. Den sortens barriärer är även bra mot skadeinsekter, sa han.

Mattias tipsade om www.skogskunskap.se där man kan hitta information om vilka trädslag som är gångbara på olika marker.   

- Vi ska inte sluta producera gran, men vi ska nog fundera mer på var det finns bra granmarker framöver för den arealen kommer troligtvis att krympa. Vi behöver anpassa oss och det kommer att lösa sig bara vi tar tag i det nu, avslutade han.

"Gäller att ha örnkoll"

Gabriel Danielsson, vd och ägare på Skogstjänst, tog över som dagens siste talare. Cirka 30 tjänstemän arbetar åt Skogstjänst som är verksamma i Uppland, Västmanland, Närke, Södermanland, Östergötland och norra Småland, som förvaltar bland annat drygt 100 000 hektar skog åt markägare och stiftelser.

- Mattias nämnde hur viktigt det är med variationen och jag skulle vilja säga att det gäller att ha örnkoll. Man behöver inte klättra i träd, men däremot ska man ha stövlar och gå i skogen och se vad som händer. Det finns utomordentliga hjälpmedel som drönare som kan åka över skogarna och kontrollera läget, men det vi behöver göra mer – särskilt när klimatet förändras - är att själva också ha koll på våra skogar, sa han.

Gabriel tror att granen kommer att ha sin plats i de framtida skogarna.  

- Granen har varit ett väldigt lönsamt trädslag som gett hög nettoavkastning när vi slutavverkat. Jag tror därför att den kommer att finnas kvar, men den ska vara på de riktigt bördiga markerna. Det kan också vara ett lövinslag på björk på fem till tio procent. Och vad är det vi gör av de här träden? I större och större utsträckning bygger vi hus av dem. Det blir också massaved som går till pappersindustrin och massaindustrin, sa han.

Tallen växer förhållandevis bra på bördig mark och att blanda den med varannan gran ger ett skydd mot granbarkborren, sa han. Han sa också att man inte ska vara rädd för att plantera björk.

- Men då ska den planteras i rena björkbestånd, tycker jag och att man använder förädlat material.

När man funderar på vilka trädslag man ska plantera är hans råd:

- Vilka trädslag har historiskt vuxit bra på våra breddgrader? Det är tall, gran och björk. Det tycker jag framför allt att man ska plantera.

- Våga också såga ner planterad gran till förmån för tall eller björk som kommit av sig självt, tillade han.

Några fördelar med ett varierat trädslagsbestånd som han tog upp är att det blir variationsrikt, att det är vackert och att det ger förutsättningar för mer bärris och svamp i skogen som viltet kan äta i stället för att ge sig på tallarna.

Se hela seminariet här! https://youtu.be/uiqsm6RAZr8