Klimatklivet premierar hållbara satsningar i lantbruk

Intresset för att ansöka om stöd för klimatsatsningar i lantbruket i norr, inom det sk Klimatklivet, har ökat på senare tid. Vanligast är ansökningar om elektrifieringar av olika slag. Lantbruksföretaget kan få upp till 70 procent av kostnaden i stöd.

Klimatklivet är ett statligt investeringsstöd som ska göra det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige. Lantbruk hör till de branscher som är prioriterade.
–Det finns goda möjligheter att få stöd. Sedan vet vi inte hur det blir vid ett eventuellt regeringsskifte och ny statsbudget. Men förhoppningen är att Klimatklivet ska fortsätta oavsett, berättar Ida Wanhatalo (t v i bilden nedan nedan) och Jenny Nordén (t h i bilden nedan), handläggare av Klimatklivet på länsstyrelserna i Norrbotten respektive Västerbotten.

Sista ansökningsperioden börjar den 23 augusti
Ansökningsperioderna är under 2022 tre, och två har redan passerat. Den tredje och sista ansökningsperioden är den 23 augusti till den 8 september. I Västerbotten har fem lantbruk hittills beviljats stöd och där handlar det om elektrifierade och automatiserade arbetsmaskiner. I Norrbotten har två lantbruk fått stöd. Det gäller konvertering till en fliseldad panna och tork respektive en automatiserad foderanläggning.

Ellastare

Elektrifieringar får ofta stöd
Fler ansökningar har kommit in under den andra ansökningsperioden, både i Norrbotten och Västerbotten, som nu ska behandlas.
– Olika typer av automatisering och elektrifiering, som gödselrobotar, foderblandare och fordon får ofta stöd, berättar Jenny Nordén, länsstyrelsen Västerbotten. Men det går även att söka för t ex biogasanläggningar. Däremot har man sett i andra län att gödselrelaterade investeringar och plansilos fått avslag då klimatnyttan varit svår att beräkna.

Gödselrobot

Mest klimatnytta får pengar
Det finns ingen särskild pott länsvis, utan alla ansökningar i hela landet konkurrerar med varandra.
– Man konkurrerar om mest minskning av koldioxidutsläpp per investeringskrona, alltså störst klimatnytta, säger Ida Wanhatalo, länsstyrelsen Norrbotten.
Klimatklivet har funnits sedan 2015 men på senare tid har budgeten ökat och mer pengar kunnat delas ut. Det är Naturvårdsverket som beslutar om stöden i de olika ärendena, medan länsstyrelserna är de regionala kontaktpunkterna, har rådgivning till företag och tar emot ansökningarna.Både i Västerbotten och Norrbotten har man det senaste året sett ett ökat intresse bland lantbrukare för att söka pengar från Klimatklivet. En orsak tros vara riktade kommunikationsinsatser. Den som vill veta mer kontaktar sin länsstyrelse.