Krönika: Annelie Almérus

KRÖNIKA

Såhär i eftervalstider är nog många trötta på valanyser, så de som vill läsa om det får scrolla ned till slutet. Jag tänker inledningsvis skriva om virtuella stängsel.

Jag var inledande skeptisk till virtuella stängsel (VS). Dels av djurskyddsskäl, dels av oro för att människor inte förstår att det är en hage. Vad gäller djurskyddsskäl får jag erkänna att min oro helt grundades på okunskap. Djuren tränas och det är inte bara ett litet pip som varnar dem för att de är på väg att korsa linjen utan en hel liten trudelutt som ökar i nivå desto närmre de kommer linjen. Därefter har de hela åtta sekunder på sig att ta sig tillbaka på rätt sida innan de får en stöt. Dessutom kan de bara få tre stötar innan halsbandet avaktiveras. Min oro för människors okunskap och risk för att de rör sig på områden där de inte bör vara kvarstår, men det verkar vara lösbart.

En stor vinning för oss köttbönder är att vi får koll på våra djur ungefär på samma sätt som i en mjölkrobotbesättning, med den extra vinningen att vi inte behöver sätta staket. Vi ser var de är, hur de rör sig, om någon avviker från mönstret, upptäcker sjukdomar snabbare, hittar kalvande kor med mera. Om någon mot förmodan skulle rymma får man direkt en avisering i appen istället för att vänta på att en granne, eller än värre polisen, ringer och säger att vi har djur lösa. Dessutom är det i regel ett djur och inte en hel flock, vilket gör att det är stor chans att det ensamma djuret självmant går tillbaka in i hagen. Det här systemet skulle underlätta mycket och bespara oss både tid och minska vår stress. Det är ju problematiskt om något djur tappar sitt halsband, men även det aviseras i appen som att djuret är stilla så man får snabbt vetskap om det. Dessutom är det ju sällan ett ensamt djur går långt ifrån flocken. Om två eller fler djur tappar halsbanden kan det ju dock bli värre, men då kanske man som djurägare får ta på sig skulden för att ha satt på halsbanden för löst.

Jag ser stora fördelar med att slippa sätta stängsel i steniga marker och dessutom allt underhåll med underröjning och byte av av fysiskt staket. Dessutom är det ju kul att kunna flytta staketet med ett enkelt streck i appen istället för att flytta stolp och tråd.

Det är ju inget som säger att man inte kan kombinera VS med helt vanliga fysiska stängsel. Vid vägar eller där många turister rör sig kan det vara bra med extra tydliga linjer, även för tvåbenta. Skyltar i all ära men man vet aldrig vad folk tar sig för när de ser svamp… eller bara inte fattar att nötkreatur ofta är snälla men inte alltid… Som i mitt område där det finns många sommarstugegäster. Jag hör ofta att ”Här har jag promenerat i 40 år!” Det är möjligt att du har, men nu betar mina djur där så gå hellre runt. Dessutom betar djuren där för att den där människan som vill promenera ska ha sjöutsikt.

I förlängningen ska det bli intressant att se vad det kan medföra med de större rovdjur vi har. En varg som tagit sig in i en fårhage river ju ofta flertalet av djuren i hagen, som inte kan ta sig ut. Med VS kanske en fårflock splittras och tar sig ut vilket skulle kunna medföra att vargen ”bara” tar några få istället för att riva större delen av flocken. I nästa steg kanske staten, som äger rovdjuren, kan förse de med sändare som håller dem ute från de virtuella stängslen, på samma sätt som våra djur kan hållas innanför? Det skulle bli spännande! Staten lägger ju redan mycket pengar på sina rovdjur så varför inte? Det får framtiden utvisa. Precis som valresultatet. 

Jag har studerat valresultat i olika valdistrikt i många år och slås av de väldigt tydliga resultaten på valdistriktnivå. Vänsterpartiet går starkt framåt i valdistrikt i utanförskapsområden samtidigt som nystartade lokala partier har fått större genomslag än tidigare på lokal nivå. Diskussionen om politiska vildar blir allt mer relevant när marginalerna är små. Risken när ett litet antal mandat skiljer mellan majoriteten och oppositionen är att eventuella politiska vildar kan få vågmästarroll och ett oproportionerligt stort inflytande på politiken jämfört med deras demokratiska mandat. Detta är en risk både i riksdagen och i kommunerna. Det kan alltså medföra att de majoriteter vi nu ser bildas runt om i landets kommuner och regioner kan komma att ändras under mandatperiodens gång. Det är problematiskt för demokratin med cementerade gamla partier, men det är också problem med nya partier. Partier som saknar ideologisk kompass och med oerfarna företrädare som ännu inte har lärt sig systemet är svårare att ha långsiktiga överenskommelser med.

Det är verkligen ett nytt politiskt landskap i Sverige. Det är också tydligt att de lokala valen skiljer sig från riks och därmed är kommunavdelningarna i LRF allt viktigare i opinionen och för att öka kunskapen om våra näringar bland de folkvalda!

Annelie Almérus
Styrelseledamot LRF Östergötland

Kontaktuppgifter till regionstyrelsen