Hur har vi det egentligen – med det svenska lantbruksklimatet?

När vi som lantbrukare möter konsumenter utanför vår egen vardagsbubbla händer det att vi uppfattas som lite… gnälliga. Om det inte regnar för mycket, så är det för torrt. Insatsvarorna är för dyra, ersättningen för kött och mjölk för låg, och konkurrensvillkoren orättvisa. Listan kan göras lång.

Men frågan är: är det verkligen så dåligt? Jag tycker att vi ibland glömmer bort att lyfta blicken. För mycket har faktiskt blivit bättre.

En mer medveten konsument

För det första har vi idag en betydligt mer medveten konsument. Allt fler väljer svenskt – både i butikshyllan och vid offentliga upphandlingar. Mat är inte längre bara något man måste få i sig; det har blivit en upplevelse, något man vill veta ursprunget till. Och när svenska konsumenter börjar ställa krav, lyssna och aktivt välja det vi producerar – då har vi ett värde att bygga vidare på.

Fördelar vi inte alltid ser

Vi har förutsättningar som många kollegor i andra länder bara kan drömma om. I Danmark har man strikta kväverestriktioner som försvårar kvalitetsodling. Samma land är också på väg att införa koldioxidavgifter som riskerar att kosta enskilda lantbrukare miljontals kronor – något som i praktiken försvårar möjligheten att fortsätta producera mat.

I flera europeiska länder får producenter betala priset för överproduktion genom att tvingas lägga ner. I Sverige har vi valt en annan väg – med Livsmedelsstrategin 2.0 har vi som mål att öka produktionen och även exportera mer. Till länder där man, precis som våra egna konsumenter, värderar det svenska: god djuromsorg, hög livsmedelssäkerhet, och miljöhänsyn.

Och visst, ibland kan det kännas som att myndigheter och regelverk sätter krokben. Men vi ska inte glömma att just den noggrannheten från exempelvis Livsmedelsverket ofta är en dörröppnare till nya marknader. Det arbete de gör kan i slutänden generera affärer för oss.

Samarbete som gör skillnad

Vi ser också fler exempel på att myndigheter som Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna bjuder in till dialog innan beslut fattas. Att gå från ensidiga påbud till gemensamma lösningar – det är ett styrketecken för både myndigheter och bransch. Det skapar trygghet och möjligheter.

Välj att se möjligheterna

Visst finns det saker att förbättra – det gör det alltid. Men vi måste också våga ställa oss frågan: vilka fördelar har vi? Och hur kan vi arbeta vidare med de förutsättningar vi faktiskt har?
Jag tycker att det svenska lantbruksklimatet, på många sätt, erbjuder riktigt goda möjligheter för företagande inom livsmedelsproduktion. Vi har konsumenter som tror på oss, en politisk vilja att stärka inhemsk matproduktion, och en ökande förståelse från myndigheter.

Så nästa gång du som lantbrukare möter någon utanför din egen krets – prova att inte börja med det som är tufft. Börja med det som fungerar. Vi har mycket att vara stolta över.

Johan Nilsson
Ledamot LRF Skåne