Krönika: Vet ni vad baggböleri är?

Begreppet myntades i pressen under 1800-talets första hälft, när sågverk i Norrland beskylldes för rovdrift i statens skogar. I centrum stod sågverket Baggböle, därav namnet. Under andra halvan av 1800-talet blev det synonymt med sågverkens och skogsbolagens mer eller mindre oetiska metoder att tillskansa sig avverkningsrätter eller äganderätten till böndernas skogar och fastigheter. Här i södra Sverige hade vi så kallade klippare som köpte upp skogsfastigheter. Man avverkade skogen, sågade upp stockarna, sålde timret, för att sedan sälja den renrakade fastigheten igen. Det här är en anledning till att vi har en skogsvårdslag idag.

Idag är det främst andra intressen som gör sitt yttersta för att begränsa fastighetsägarnas rådighet över sin egen skog och mark. Den mark som man är lagfaren ägare till. Äganderätten är inskriven i den svenska grundlagen. Vi har fyra grundlagar i Sverige, regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I regeringsformens andra kapitel hittar vi de regler som styr egendomsskydd tillsammans med allemansrätten. Här står att ersättning ska utgå, enligt lag, om pågående markanvändning hindras. Trots detta känns det som att skogsägare och markägare allt oftare kommer i kläm, brukningsrätten begränsas och skälig ersättning uteblir. Grundlagen, trodde jag i min enfald, var den grund som det svenska samhället vilade på och var odiskutabel. Regeringen har på LRFs initiativ tillsatt en grundlagsutredning. Jag hoppas på ett flertal klargöranden, där äganderätten faktiskt stärks.

I augusti kom regeringens nya skogsutredning. En skogsutredning som verkar har lyssnat en hel del på våra synpunkter från LRF. Utredningen innehåller drygt 50 förslag på hur vi både ska öka produktionen i skogen, öka den biologiska mångfalden och skydda hotade arter.  Här finns även något förslag på hur skogsägare skulle kunna ersättas om artskyddet slår till och brukandet hindras. Jag ser fram emot hur de här förslagen ska tas emot och om man faktiskt hinner ändra något innan nuvarande regerings mandatperiod går ut. Andra frågor är hur EUs avskogningsförordning och naturrestaureringslag ska implementeras i Sverige. Uffe börjar ha det svettigt, om det ska bli någon verkstad.

De bönder som stod emot sågverkens och skogsbolagens fagra tal under 1800-talets senare del, gick det oftast väldigt bra för. Bönderna i byn Skyttmon, i Jämtland, gick ihop och beslutade gemensamt att inte sälja. Flera av deras fantastiska trähus står kvar som en symbol för bondens sunda förnuft och förmåga att tänka själv. För mig är de också en symbol för vad vi gemensamt kan åstadkomma inom LRF. Jag vill som avslutning uppmana alla som har intresse för skogs och äganderättsfrågor att stötta LRFs arbete genom att fortsätta vara medlem eller att bli medlem. Tillsammans har vi en större möjlighet att påverka politiken och förhoppningsvis driva utvecklingen i rätt riktning.

Mikael Pettersson, ledamot LRF Skåne