Lantmäteriets nya syn på virkesersättning oroar LRF

Den nya tolkningen infördes i Lantmäteriets handbok under 2025. Nu ses virkeshanteringen som en civilrättslig fråga i stället för som en del av förrättningen. En följd av det nya ställningstagandet är att ersättning för exempelvis ökade kostnader i många fall inte längre kommer att prövas inom ledningsförrättningen. Ersättningen ska i stället regleras genom avtal mellan markägaren och ledningshavaren.

Tidigare har det funnits två huvudsakliga modeller. Lantmäteriet kunde besluta att ledningshavaren skulle ansvara för avverkningen och ta hand om virket. Markägaren fick då virkesvärdet och ett tillägg på 25 procent. Markägaren kunde också välja att själv ta hand om avverkningen och virket och då få ersättning för extra kostnader.

Risk för lägre ersättning

Den nya ordningen innebär i stället att virket efter avverkning fortsatt tillhör markägaren men att Lantmäteriet inte längre ska hantera frågor om försäljning, avverkning eller tillvaratagande av virket inom ramen för förrättningen. Ledningshavaren ska oftast bara köra ut virket och lägga det på en bestämd plats. Sedan måste markägaren själv ta hand om det.

Det kan innebära att markägaren går miste om både ersättning och tillägget på 25 procent som annars ska utgå för marknadsvärdeminskning enligt expropriationslagens principer. Ersättningsutredningen föreslår dessutom att tillägget höjs till 50 procent. Om förslaget i utredningen blir verklighet kan den ekonomiska konsekvensen för markägaren bli ännu större.

Alla kan inte ta hand om virket

Lantmäteriets nya ställningstagande kan även slå hårt mot den som saknar praktisk eller ekonomisk möjlighet att själv ta hand om virket. För exempelvis samfälligheter med många delägare eller markägare som bor långt från fastigheten kan det vara svårt att själva hantera virket. Då riskerar virket att bli en belastning i stället för en tillgång.

Samtidigt har ledningshavarna ofta betydande fördelar vid egen avverkning genom större volymer, lägre entreprenadkostnader och etablerade virkesaffärer. Det kan ge ledningshavaren ett ekonomiskt övertag och göra det svårare för markägaren att få full ersättning.

Markägaren ska få full ersättning vid intrång

LRF anser att den som tvingas avstå mark vid intrång ska få full ersättning. Sverige behöver bygga ut elnät och annan viktig infrastruktur. Men kostnader och risker får inte flyttas över på den enskilda markägaren.

Frågan har aktualiserats i flera pågående ledningsprojekt runt om i landet. LRF följer utvecklingen noga och fortsätter arbeta för att markägares rättigheter och möjligheter till full ersättning värnas när mark tas i anspråk för samhällsbyggnad.