Linköpings kommunavdelning bjöd in till träff med rovdjurstema

Får bakom rovdjursavvisande stängsel.
Får bakom rovdjursavvisande stängsel.

LRF Östergötland sprider information om rovdjurssituationen till djurägande medlemmar, dels via webbnyheter och medlemsbrev, men även vid fysiska möten. Tidigare har vi rapporterat från ett möte i Ringarum med anledning av det nya reviret där. Senast tog Linköpings kommunavdelning initiativ till ett möte för medlemmar i nordvästra delarna av länet. Det genomfördes den 19 maj.  

Träffen började med konkreta exempel och erfarenheter om rovdjursavvisande stängsel med besök hos Jonas Karlsson i Borggård, som har omfattande fårhållning och även nötdjur. Han har flera mil rovdjursavvisande staket, mycket på arrenderad mark. Det har varit en viktig förutsättning att markägaren varit välvillig och även stöttat ekonomiskt. Bidraget från staten är idag 60 kr/meter för material. Bidrag täcker inte hela kostnaden för uppsättning och underhåll. Det är viktigt att vara noga med hörn och grindar, även om det kostar extra mycket. Det är dyrt med staket och det finns risk för skador av vildsvin och hjortar, som orsakar extra kostnader. Bra staket är viktigt även för djurhållningen, eltrådar med bra ström eller mer underhållsfria fårstaket med fasta knutar är en bra investering.  

Länsstyrelsen informerade om rovdjursförvaltningen

Efter fältbesöket kom vilthandläggare från Länsstyrelsen och informerade om rovdjursförvaltningens grunder och förutsättningar, och hur styrd den är av EU-direktiv.  

Den senaste inventeringen, som håller på att sammanställas, pekar på att länet berörs av fyra revir. Ett nytt revirmarkerande par vid kusten, det tidigare Långbogenreviret är kvar, Fågelmossen har förskjutits mer mot Örebro län och ett nytt revirmarkerande par i Mariedamm har tillkommit och kan röra sig även på östgötasidan. Inga valpar verkar ha fötts i länet under 2025. Länsstyrelsen uppmuntrar att medborgare rapporterar observationer via Skandobs. Man kan rapportera anonymt, så bara Länsstyrelsen kan se. Observera att de prioriterar vilka rapporter de åker ut på, ibland har de redan vetskap om vargar i området, men alla rapporter är viktiga för att uppmärksamma förändringar. 

Frågvist om förebyggande insatser

Information om förebyggande insatser gav upphov till många frågor. Rovdjursavvisande stängsel försvårar för varg att komma in i hagar, men budgeten och anslagen räcker inte till alla ansökningar. Både ersättningar för skador och bidrag till förebyggande åtgärder tas ur viltskadeanslaget, vilket även ska räcka till ersättningar för skador och insatser för fredade fåglar. Länsstyrelsen prioriterar fårbesättningar i och nära revir. Boskapsvaktande hundar var också en fråga under kvällen och det kan konstateras att det är svårt i vårat län utifrån strikt hundansvar och relativt mycket friluftsliv, som kan bli problematiskt utifrån allemansrätten.  

Så agerar du vid ett angrepp

Så vad händer om vargen slår till i fårhagen? Länsstyrelsen berättade om vad man ska tänka på vid angrepp. Ring genast Länsstyrelsens journummer, tel. 010-223 55 45, och låt djuren ligga tills besiktningspersonen kommer. De hjälper till med akuta insatser och informerar om ersättning för skador och merkostnader. Läs mer på Länsstyrelsens webbplats. 

Om vargar upprepar angrepp kan Länsstyrelsen besluta om skyddsjakt. De ansvarar då för genomförandet med hjälp av en utsedd skyddsjaktsorganisation. Som djurägare har man även möjlighet att avliva varg om det pågår /eller är nära förestående angrepp på tamdjur. Läs §28 noga innan det händer och ta kontakt med jägare och kollegor som eventuellt kan bidra att bevaka djur, så skytten är förberedd på vad som gäller juridiskt och kan svara för händelseförloppet. Om du använt § 28 ska även det anmälas till Länsstyrelsens journummer (inte till polisen). 

Vad gör LRF för att påverka?

LRF bevakar rovdjurspolitiken och deltar i utredningar och referensgrupper. Just nu är frågan om viltskadeanslaget högt prioriterat liksom förutsättningar för skyddsjakt. På regional nivå har LRF löpande kontakt med Länsstyrelsen.  

Pernilla Sjögren Larsson, styrelseledamot i LRF Linköping. Vad är dina reflektioner från mötet? 

- Målet med aktiviteten var att samlas för att diskutera det aktuella läget inför kommande betessäsong. Några dagar innan träffen hade tackor med lamm släppts ut på bete, där vi fick se olika typer av stängsel och höra Jonas berätta om deras funktion och användning. 

- En reflektion som väcktes under föreläsningen var att riktlinjer och beslut i större utsträckning behöver utformas nära dem som faktiskt berörs på landsbygden. Det är inte i stadsmiljön rovdjuren finns. Självklart väcktes en oro för företagande med betesdjur om de pengar Länsstyrelsen äskar inte räcker till, och full ersättning vid angrepp inte längre kan garanteras. 

Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk

LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.