Mer för mjölken projektet har gjort något unikt i Västernorrland

Projektet "Mer för mjölken" har gjort något unikt – jämfört produktionsnyckeltalen för 30 av Västernorrlands största mjölkgårdar.

LRF Västernorrlands satsning med projektet "Mer för Mjölken" där målet har varit att utveckla mjölkproduktionen hos företag i regionen har nu avslutats med en koneferens. Ann-Sofie Stark, som är konsult i projektet och produktionsekonomisk rådgivare i LRF Västernorrland berättar om arbetet.
– Vi har varit inne och klöst i allt från arbetstid, försäkringar och energikostnader till avkastningsnivåer, kraftfoderkostnader, slaktkons vikt och mycket mer. Vi har beräknat gårdsspecifika kostnader för grovfoder och hanterat gårdens stöd, men kapitalkostnaden för gård och ekonomibyggnader utelämnade vi, förutsättningarna ser så olika ut, berättar Ann-Sofie.

Ann-Sofie Stark, konsult i projektet och produktionsekonomisk rådgivare i LRF Västernorrland.

På sista raden tog man fram en gårdsspecifik siffra på hur mycket som finns kvar per ko och år för reinvesteringar i produktionsanläggningen.
– Om det inte finns pengar över för att reinvestera går man i graven, så enkelt är det, säger Ann-Sofie Stark.

Den absolut största vinsten i projektet, enligt Ann-Sofie Stark, var att deltagarna kunde jämföra sina egna siffror mot de 29 övriga.
– De kunde jämföra hur de låg till mot de andra ner på detaljnivå, anonymt. Det väckte oerhört intressanta diskussioner. Små detaljer, som att få fodret från foderlager till foderbord, kan påverka produktionsekonomin stort, säger Ann-Sofie.

Under de tre år som projektet har pågått har deltagarna tagit del av föreläsningar inriktade på avel, spannmåls- och grovfoderodling, värmestress, parasiter med mera och i alla steg har de fått chans att diskutera med övriga deltagare.

Att skörda vid exakt rätt tid är något av det viktigaste för avkastningen.

En valltävling inom projektet
Tillsammans med Svenska Foder och Lantmännen anordnade projektet en valltävling. 17 av 30 projektgårdar deltog och valde ut en andraårsvall. Prover från tre skördar klipptes och viktades ihop. Bruttoavkastningen hamnade på mellan 6 och 11 ton torrsubstans per hektar.

Valltävlingen visade på vikten av att skörda gräset i rätt utvecklingsstadium samt att göra medvetna art- och sortval för ett optimalt vallfoder för mjölkkor.

Viktiga insikter som uppkommit i projektet:

• Avel och uppfödning
  -Lönsammast är en välväxt kviga som varit frisk under mjölkperioden, och som är kring 24 månader vid inkalvningen. En lönsam ko är en frisk ko som är lätt att få dräktig, som mjölkar mycket och lever länge.
  -Hur väl kalven hanteras under mjölkperioden, och även uppfödningen av rekryteringskvigan, har mycket större effekt på lönsamheten än man tidigare trott.
• Bra byggnader
  Produktionsbygganden har stor inverkan lönsamheten. En gammal byggnad kräver många fler arbetstimmar och ställer högre krav på management. Vid projektering av ny- och ombyggnad har problemet med värmestress blivit mer aktuellt.
• Dialog med banker
  Finansieringspaletten för lantbruket är en helt annan idag än för tio år sedan. Den paletten måste lantbruksföretagare känna till och bli bättre på att hantera.
• Miljö och klimat
  Norrmejerier erbjöd alla sina företag att göra en klimatberäkning och det visade sig att de gårdar som har hög effektivitet och lönsamhet också har lägst klimatpåverkan.