En minskad skogsavverkning påskyndar inte omställningen
2023-02-20
Fler måste förstå att världen inte är svartvit, inte heller när det gäller skogen. Det skriver Lotta Folkesson, ordförande för LRF i Västerbotten.
I slutet av januari skrev Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå Universitet, att en minskad skogsavverkning här i Sverige skulle gynna viktiga miljömål på internationell basis eftersom så många andra länder inte förstår skillnaden på föryngringsavverkning och skogsskövling.
Han menar att verkligheten helt enkelt är för komplex – det går inte att övertala fattiga länder att sluta skövla sin regnskog samtidigt som vi själva avverkar vår skog i Sverige. Därför, menar Holm, borde Sveriges bidrag till klimatomställningen vara att sluta med skogsbruk.
Vi på LRF menar att detta är en bakvänd logik som snubblar på sin egen tråd. Tvärt om mot för vad Holm tycker, menar vi att verklighetens komplexitet också måste beaktas i klimatpolitiska beslut. Olika länder kommer kunna bidra på olika sätt för att så snabbt och bra som möjligt ställa om, och Sveriges bidrag till klimatomställningen är att förlita sig på den skogsvetenskapliga forskningen och fortsätta med svenskt skogsbruk. På så sätt ökar vi kolinlagringen samtidigt som vi kan ställa om till en cirkulär ekonomi där vi använder oss av hela trädet och bygger både höghus, asfalt, kläder och biodrivmedel - och fasar ut det fossila.
I slutet av förra året släppte SLU ny, omfattande forskning som utförts i Västerbotten, något som vi glädjande tar emot eftersom dagens kunskaper kring koldioxidavgivning bygger på studier gjorda i andra länder med andra ekologiska förutsättningar. SLU:s forskningsresultat visar att en medelålders skog (61-78 år) binder in dubbelt så mycket koldioxid som en gammal skog (131-211 år), och att markens avgivning av koldioxid är konstant oavsett skogens ålder.
Anledningen till att det sker koldioxidutsläpp från ett hygge efter avverkning beror alltså inte på att koldioxidavgivningen ökar, utan på att trädets kolbildning uteblir. Men, redan efter 10 år blir kalhyggen blir kolsänkor. Forskarna drar slutsatsen att skogsskötsel är den avgörande faktorn för kolinbindning och menar att ju mer skogen växer, desto mer koldioxid lagras in.
Skogarna i det norra barrskogsbältet är viktiga kolsänkor som kan binda in koldioxid från atmosfären, samtidigt som det är en viktig näring och inkomstkälla för våra skogsägare.
Genom att fortsätta med det ständigt pågående kretsloppet som hållbart skogsbruk innebär, kan vi på ett ansvarsfullt sätt nyttja resursen på bästa sätt för alla. När våra skogsägare aktivt brukar sin skog och exempelvis väljer förädlat plantmaterial, ökar produktiviteten och därmed både kolinlagringen och mängden hållbar substitutionsråvara. Så gör vi gott för klimatet.
Det är våra politikers yttersta ansvar att förklara och sprida kunskapen om svenskt skogsbruk utanför Sverige eftersom modellen nästan är unik och enbart delas med ett fåtal andra länder i EU. Det är ett problem att skogen enligt EU-mått borde förbli orörd, i stället måste den nordiska modellen lyftas fram ännu mer. Fler måste förstå att världen inte är svart-vit, inte heller när det gäller skogen.
Lotta Folkesson
ordförande för LRF i Västerbotten
