Politiker hittade mångfald i skogen

När LRF och Mellanskog bjöd ut politiker i skogen diskuterades ägande- och brukanderätt, konsekvenser av ofrivilliga inskränkningar, skogens betydelse för klimat och ekonomi både i lantbruksföretag och för landet. Granbarkborrar och kronhjortar fanns också med.

– Nu debatteras hur skogen ska brukas och även om skogen ska brukas. Under dagen vittnade markägare om att ungefär en fjärdedel av skogsmarken är undantagen från aktivt skogsbruk. Det är frivilliga skydd. Många markägare har även nyckelbiotoper, biotopskydd eller olika reservat på sina marker, berättar Anna Åman, skogsmästare på LRF.

I terrängen fanns riksdagsledamot Lotta Jonsson Fornarve (V) och Martina Johansson (C), från kommuner deltog Anne-Lie Bengtsson, Vingåker (S), Martina Hallström (C) och Michael Hagberg, Katrineholm (S) som mötte Clas Rydberg, Kjell Johansson, Anna Åman från LRF och markägarna Karin Andersson,Berga Vrena, Conny Pettersson, Danbyholm och Gunnar Gullstrand från Valinge.

Engagerade skogsägare avgör
– Det är tydligt att det inte är formella skydd som räddar naturen, utan engagerade skogsägare som värnar om både brukande och naturhänsyn. Många markägare upplever att även kyddsvärda arter finns där just på grund av det skogsbruk de bedriver, säger Anna som ser att frivilligheten behöver stärkas.

 I Sörmland ägs över 60 procent av skogen av privatpersoner, det kan vara lantbrukare, självverksamma skogsägare eller personer i andra yrken som äger skog. Ofta har skogen brukats i generationer med omsorg och ansvar över tid.

Mångfald ger mångfald
Just mångfalden av ägare bidrar till en mångfald. De har olika mål och tankar med sin skog. Med 70 till över 100 åriga cykler är långsiktigheten i skogspolitiken avgörande om vi ska nå ett lönsamt skogsbruk med biologisk mångfald.

– Det är viktigt att besöka skogsägare och höra om arbetet bakom det som många av oss tar för givet, sa Lotta Jonsson Fornarve (V) som välkomnade mötet i skogen.

– Vi måste arbeta med markägare, istället för mot dem. Då når vi längre. Dialog och samverkan mellan skogsägare och myndigheter är viktig för att kombinera produktion av skogsråvara med värnandet och utvecklingen av naturvärden, menade Martina Johansson (C).

Träd blir klimatsmart byggmaterial
– Att använda virke till byggnation är klimatsmart. Träden som avverkas och blivit virke har bundit kol, de binder kolet i konstruktionen. Samtidigt tar ny skog plats och binder in nytt kol – det blir dubbel nytta. Varje gång vi byter ut betong och stål mot virke gör vi klimatet en tjänst, konstaterar Anna.

Under resan besöktes även skog som angripits av granbarkborre vilket medfört att stora arealer granskog avverkats i förtid. Det får betydande ekonomiska konsekvenser för markägaren och livsverk som raseras. Att begränsa angrepp och spridning genom tidiga åtgärder som att hantera vindfällen och angripna granar, även i ”skyddade områden” är avgörande.

Viltet påverkar skogens hälsa
– Vi behöver anpassa viltförvaltningen för regionala skillnader så att produktion av skog och grödor värnas, sa Clas Rydberg när rundturen passerade genom områden där klövviltet gått hårt åt skogsbeståndet med bland annat betes och fejningsskador.

Just nu är beslut förestående om skogsutredningen. Förhoppningen är att den ska resultera i åtgärder som stärker en växande skogsnäring, ökad hållbar skoglig tillväxt, ökad cirkularitet, kolinbindning och ersättning av fossila råvaror. En aktiv politik som skyddar och utvecklar biologisk mångfald för kommande generationer med en stärkt ägande- och brukanderätt. Allt i enlighet med den beslutade skogspropositionens intentioner.

Läs mer om regeringens förslag, propositionen, här!