Positiva förändringar i fridlysningsreglerna

För markägare kan de nya reglerna minska osäkerheten. Samtidigt återstår viktiga frågor. Det behöver bli tydligt hur myndigheter och domstolar ska tillämpa reglerna i praktiken. Det behövs också klara besked om hur markägare ska ersättas när de inte längre kan använda sin mark på det sätt de gjort tidigare.

– Det är positivt att regeringen nu tar itu med några av de problem som länge har skapat osäkerhet för markägare och verksamhetsutövare. För många markägare innebär förändringarna en välkommen förenkling, säger Mikaela Johnsson, ordförande i LRF Skogsägarna.

Samtidigt anser LRF att förändringarna inte fullt ut löser de problem som dagens artskyddsregler medför. LRF efterlyser också en skyndsam hantering av ersättningsfrågan när pågående markanvändning avsevärt försvåras till följd av artskyddet. Skyddet av hotade arter är viktigt, men det offentliga måste ta ansvar när enskilda markägare får bära kostnaderna för åtgärder som är av stort allmänintresse.

– Bevarandet av biologisk mångfald är en gemensam samhällsuppgift. Då måste också samhället ta ansvar när insatserna innebär betydande inskränkningar i möjligheten att använda sin mark, säger Mikaela Johnsson.

LRF ser även behov av mer ändamålsenliga dispensmöjligheter och en minskad administrativ börda för markägare. För att regelverket ska bli långsiktigt hållbart krävs att det kombinerar höga ambitioner för naturvården med rättssäkerhet, förutsägbarhet och rimliga villkor för dem som brukar och förvaltar marken.

– Regeringens beslut är ett steg i rätt riktning, men helheten är ännu inte på plats. För att få ett artskydd som både är effektivt och långsiktigt legitimt behövs fortsatt arbete med ersättningsfrågor, rättssäkerhet och minskad byråkrati, säger Mikaela Johnsson.

Nationell fridlysning – beslut om ändrade bestämmelser och ny artlista - Regeringen.se