Regelsafari: ”Det ska vara lätt att göra rätt”
2026-02-10
Hur kan regelverk och kontroller bli ett stöd i stället för ett hinder för småskaliga livsmedelsföretag? Den frågan stod i centrum när Ostfestivalen i Stockholm blev platsen för en regelsafari, där gårdsmejerister, myndigheter och politiker möttes för att diskutera vardagens regelutmaningar.
– Att det blir rätt är jätteviktigt för företagen. Och en central uppgift för oss myndigheter är att göra det enkelt att göra rätt, sa Livsmedelsverkets generaldirektör Christina Nordin, som deltog aktivt under regelsafarin.
Mer dialog, mindre rädsla
Christina Nordin återkom flera gånger till att många regler är nödvändiga, men att tillsynen måste fungera i praktiken – särskilt för små företag.
– Många regler finns för att skydda människor. Samtidigt måste vi våga prata om hur de upplevs och tillämpas. Det ska gå att göra rätt utan rädsla, sa hon.
I ett LinkedIn-inlägg samma dag sammanfattade hon vad som krävs för att underlätta för småskaliga företag:
- förenklade regler
- likvärdig tillämpning
- enkel, lättillgänglig och anpassad information
- ett bemötande som skapar förtroende och trygghet
– Avvikelser borde inte vara stigmatiserande, utan ett tillfälle till dialog om hur man går vidare.
Mathantverket Vuollerim: ”Vi säljer mer än vi hinner producera”
Mathantverket Vuollerim, Sveriges nordligaste mejeri och ett bygdebolag, beskrev en verksamhet med hög efterfrågan men begränsade resurser.
– Vi betalar mer för mjölken än de stora mejerierna och säljer mer än vi hinner producera. Samtidigt är vardagen så intensiv att det är svårt att lyfta blicken, sa produktionsansvariga Agnes Otterbech.
Behovet av stöd handlar inte bara om regler.
– Vi skulle behöva någon som kan planera och styra, söka investerare och hjälpa oss framåt. Och vi skulle behöva kapital.
Samtidigt har relationen till tillsynen förbättrats.
– I början var det väldigt krångligt. Nu är vi ganska nöjda med hur kontrollerna fungerar, säger Agnes Otterbech.
– Det är precis sådana här berättelser vi behöver höra, konstaterade Christina Nordin.
Gide Get: när varje ny idé innebär nya regler
För Gide Get i Djuptjärn utanför Örnsköldsvik innebär utveckling ofta nya regelkrav. Emma Östman beskrev hur produktutveckling snabbt leder till nya kontroller.
– Om vi vill börja röka kaffeost tillkommer en helt ny uppsättning regler. Samma sak om vi vill göra yoghurt – då måste varje batch skickas på laboratorieanalys, vilket inte fungerar i liten skala.
Hon efterlyste en mer riskbaserad tillsyn. I samtalet konstaterades att Livsmedelsverket arbetar i den riktningen, där kontroll och provtagning bättre anpassas efter faktisk risk.
Emma Östman lyfte också relationen till kontrollanten och menade att tillsynen ibland upplevs som mer kontrollerande än vägledande.
När systemet inte visar vägen
Även Anders Persson, förenklingsexpert, fd forskare och konsult på PA Consulting, deltog i regelsafarin. Han har genomfört en studie om digitalisering av regler inom livsmedelsproduktionen på uppdrag av Tillväxtverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.
– Studien visar att länder som förenklat genom digitalisering kommer närmare lantbrukarna, som enklare förstår hur de kontrolleras och vilka uppgifter som behöver journalföras.
Vidare upplevs certifieringskontrollerna som mindre betungande eftersom företagen då kan arbeta med tydliga checklistor, säger Anders Persson.
– Man vet vad som ska göras och när man är klar. Samma princip borde kunna användas mer inom myndighetstillsyn.
Han lyfte även hur regeltrösklar hämmar utveckling.
– Ofta avstår lantbrukare från att växa, till exempel över 100 djurenheter, eftersom det då utlöser en helt ny nivå av regler och kontroller. Frågan är om gränserna behöver vara så skarpa, eller om mjukare övergångar kan införas.
Bredsjö Mjölkfår: regler krockar med verkligheten
Från Bredsjö Mjölkfår i Bergslagen deltog Sara Staffare och Carl Johan Granqvist.
– Så länge vi gör som vi alltid har gjort fungerar regelverket ganska bra. Men så fort man vill utveckla verksamheten tillkommer många fler regler.
Familjen har därför valt bort vissa utvecklingsspår. Ett exempel väckte särskilt mycket diskussion.
– För att inte riskera att omfattas av djurparksregler måste vi se till att cafégästerna inte råkar se våra får.
Detta fick riksdagsledamoten Martin Kinnunen (SD), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet, att reagera.
– Helt absurt. Där måste man kunna hitta en rimlig gränsdragning.
Samtidigt betonade han vikten av hög livsmedelssäkerhet.
– Men om säkerheten ligger på 99,9 procent, kanske det i vissa fall kan räcka med 99,8? Och att kontroller utförs mer sällan?
Han konstaterade också att krånglet sällan kan lösas genom enskilda regelförändringar.
– Det hade varit lättare om man kunnat ta bort någon särskild regel. Men nu handlar det om en stor mängd.
Björkenäs Mathantverk: samma regler som de stora
Björkenäs Mathantverk i Ormaryd, utanför Nässjö drivs av Alexander Lowejko och Emelie Fällgren. De berättade om resan från köksproduktion till eget mejeri.
– Under pandemin ökade efterfrågan, men stödsystemen är krångliga, sa Alexander Lowejko.
Verksamheten har i hög grad anpassats efter vilka stöd som funnits att söka.
– Kassaflödet blir ett problem eftersom man måste lägga ut pengar i förväg, samtidigt som bankerna ofta är försiktiga.
De pekade också på hur samma regler slår olika.
– Vassle klassas som restavfall och hämtas med slambil, cirka 300 liter i veckan, till en kostnad på runt 3 000 kronor. Vi har samma krav som stora mejerier, men helt andra förutsättningar.
Samtidigt lyfte de småskalighetens styrka i ett beredskapsperspektiv.
– I en krissituation kan vi ställa om snabbt, till exempel börja göra yoghurt över en natt. När stora mejerier stannar kan vi fortsätta producera och ta betalt med kontanter.
Göra det enkelt att göra rätt
Regelsafarin visade betydelsen av dialog, tillit och en mer proportionerlig tillsyn, där företagens erfarenheter tas tillvara för att regelverken ska fungera i praktiken.
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.