Större osäkerhet på världsmarknaden

Utvecklingen för olika faktorer av betydelse för världsekonomin innehåller i stort sett alltid osäkerhet. När OECD/FAO under 2022 bedömer utvecklingen för världens jordbruksmarknader på medellång sikt konstaterar man mot bakgrund av prisutvecklingen för råvaror och med kriget i Ukraina att utvecklingen för världsekonomin är mycket osäker.

Samtidigt fortsätter många människor i världen att få det bättre. Efterfrågan på livsmedel fortsätter växa. En viktig del i konsumtionsökningen är efterfrågan på kött och mejeriprodukter. Köttkonsumtionen väntas exempelvis växa med 15 procent fram till 2031, från 328 miljoner ton till 377 miljoner ton.

OECD och FAO publicerade i månadsskiftet juni/juli årets Agricultural Outlook. Rapporten innehåller en bedömning av världens jordbruksmarknader de kommande tio åren, 2022-2031. Rapporten tittar på produktion, konsumtion, handel och prisutveckling samt mycket mer.

Det är analytiker på de båda organisationerna som gjort bedömningarna med inspel från respektive organisations medlemsländer samt inspel från internationella råvaruorganisationer.

Agricultural Outlook 2022-2031 innehåller en intressant fördjupning med ett scenario för att bedöma vilken produktivitetsnivå som krävs för att nå FNs hållbarhetsmål nummer 2 om utrotad hunger (Zero Hunger) till 2030 samt ett parallellt avsevärt minskat utsläpp av växthusgaser för att bidra till att leva upp till Parisavtalet.

Bakgrund, antaganden och bedömningar

• De internationella priserna är för närvarande höga på flertalet jordbruksprodukter (särskilt spannmål och oljeväxter) och insatsvaror i jordbruket.
• Kriget har redan haft betydande konsekvenser för jordbruksmarknaderna och marknaderna för insatsvaror.
• Bedömningen framåt räknar med minskade möjligheter till produktion i Ukraina, minskat utbud för export från både Ukraina och Ryssland marknadsåret 2022/23.
• Utvecklingen för makrofaktorer i världsekonomin de kommande tio åren bedöms mycket osäkra.

När det gäller energipriserna räknar man i Outlook-rapporten med att nuvarande höga energipriser anpassas neråt 2023 sedan låter man dem vara fasta i reala termer till bedömningsperiodens slut 2031.

Konsumtionen ökar beroende på inkomst

• Den globala livsmedelskonsumtionen bedöms växa med 1,4 procent per år den kommande tioårsperioden, tillväxten härleds huvudsakligen till befolkningsutvecklingen och väntas i låg- och medelinkomstländer. Världens höginkomstländer präglas av låg befolkningstillväxt och en mättad konsumtion per capita för livsmedel.
• Trendutvecklingen för vad människor äter de kommande tio åren bedöms inkomststyrd. I rika länder med ökat fokus på hälsa och miljö väntas konsumtionen per capita av socker minska och konsumtionsökningen när det gäller animaliskt protein slå av på tillväxttakten.
• I världens medelinkomstländer väntas livsmedelskonsumtionen diversifieras och per capita konsumtionen av animaliska produkter väntas öka.
• I världens låginkomstländer väntas konsumtionen relativt oförändrad och fortsatt bestå av vissa stapelvaror. Konsumtionen i dessa länder bedöms inte nå den nivå som kravs för att världen ska nå Agenda 30 målet om utrotad hunger.

Produktionen ökar mest i världens medel- och låginkomstländer

• Världens produktion av jordbruksprodukter väntas öka med 1,1 procent per år den kommande tioårsperioden. Produktionsökningen väntas äga rum i världens medel- och låginkomstländer. Bredare tillgång till insatsvaror samt ökade investeringar i produktivitetsförbättrande åtgärder (teknik, infrastruktur och utbildning) bedöms kritiskt för jordbrukets utveckling i dessa länder.
• Eventuellt utdragen prisökning för energi och jordbrukets insatsvaror riskerar öka produktionskostnaderna och hålla tillbaka produktivitet och utbudsökningar de kommande åren.
• Förutsatt fortsatta framsteg för växtförädling och övergång till intensivare produktionssystem bedöms förbättrad avkastning stå för 80 procent av produktionstillväxten för vegetabilier framåt, 15 procent av densamma väntas komma från utvidgad jordbruksmark och 5 procent från intensifierad produktion (fler skördar). Ny mark som tas i bruk bedöms koncentreras till Asien, Sydamerika och Afrika söder om Sahara.
• Animalieproduktionen väntas öka med 1,5 procent per år och även denna produktionsökning väntas komma från ökad produktivitet per djur (ökad avkastning). Kycklingproduktionen väntas stå för över hälften av produktionsökningen inom köttproduktionen. Även mjölkproduktionen väntas växa mycket starkt globalt, framförallt genom kraftigt ökad produktion i Indien och Pakistan. Jordbruket och klimatutsläppen – minskade utsläpp per producerad enhet
• Årets Outlook lyfter liksom tidigare fram jordbrukets betydelse för utsläpp av växthusgaser. De direkta utsläppen av växthusgaser från sektorn bedöms öka med 6 procent den kommande tioårsperioden. Tack vare avkastningsförbättringar och en minskad andel idisslande djur ökar utsläppen emellertid i lägre takt än produktionen växer. Utvecklingen visar en minskning av jordbrukets koldioxidintensitet. Men här görs ändå bedömningen att mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till målet i Parisavtalet. 

Prisutvecklingen – toppade priser återtar svagt fallande real trend

• Prisprognoser i OECD FAO Agricultural Outlook är ett resultat av samspelet mellan grundläggande utbuds- och efterfrågefaktorer vid normala vädermässiga, makroekonomiska och politiska antaganden. Baserat på dessa fundamenta bedöms den nuvarande snabba och kraftiga prisuppgången för jordbruksråvaror vara tillfällig.
• Priserna kan förbli höga under året 2022/23, men förväntas därefter återgå till sin långsiktigt nedåtgående trend realt. Men här finns så klart osäkerhet kring både prognosen och underliggande antaganden.

Produktivitet, klimat och ”Zero Hunger”

• För att nå målet om att utrota världens hunger till 2030 och parallellt säkerställa så att jordbrukets utsläpp av växthusgaser avsevärt minskas så att sektorn håller sig på spåret mot målen i Parisavtalet visar OECD FAOs prognos att produktiviteten i jordbruket måste öka med 28 procent över kommande tioårsperiod. Det är enligt organisationerna mer än tre gånger så stor produktivitetsförbättring som föregående tioårsperiod.
• För vegetabilieproduktionen ligger den nödvändiga produktivitetsförbättringen för den genomsnittliga globala skörden på 24 procent, vilket nästan innebär en fördubblad förbättring i förhållande till de senaste tio åren (13 procent).
• I animalieproduktionen skulle produktivitetsförbättringen behöva ligga på 31 procent, vilket med råge överstiger utvecklingen de senaste tio åren.
• För att världen ska klara detta krävs, menar OECD FAO, omfattande satsningar i det globala jordbruket på investeringar och innovation samt överföring av kunskap, teknik och andra färdigheter. Här behövs också påminner OECD FAO ytterligare ansträngning för att minska matsvinn, eventuella överskottsintag av kalorier och animaliskt protein.

Christina Furustam