Sverige, inflationen och den globala ekonomin

30 januari kom Internationella Valutafondens (IMF) med sin uppdaterade prognos ”World Economic Outlook” där man uppdaterar föregående prognos från oktober 2022. IMF:s prognoser är särskilt betydelsefulla eftersom de tar ett helhetsgrepp på den globala ekonomin. Kortfattat bedömer man att den globala tillväxten faller från 3,4 procent 2022 till 2,9 procent 2023.

Det var då min vän

Den globala ekonomin har utsatts för betydande störningar under de senaste tre åren. Först kom Covid-19 pandemin med sjukdom, död och nedstängningar av stora delar av världen. Som en följd av pandemin uppkom flaskhalsar och brister på transporter, halvledare och andra nyttigheter, vilket man succesivt har hanterat fram till i dagsläget. Under och efter pandemin drevs en expansiv penning- och finanspolitik i stora delar av OECD-länderna för att stötta sina respektive ekonomier. Lågräntepolitik, fortsatt kreditexpansion, anställnings- och företagsstöd är några av de politiska verktygen.

Emellertid drevs efterfrågan upp alltför mycket redan under 2021 med stigande priser på råvaror av olika slag som följd. Norges riksbank var först att reagera på den stigande inflationen genom att höja styrräntan redan i september 2021. Därefter följde höjningar av styrräntan av FED/USA i februari 2022. Sedan dess har styrräntorna i många länder höjts för att hålla tillbaka inflationen.

Rysslands invasion av Ukraina har från mars 2022 lett till allt dyrare energi och råvaror som spannmål och metaller. En viss dämpning kan noteras för slutet av 2022 och början av 2023. I december 2022 släppte Kina på sin nolltolerans mot Covid-19 och den kinesiska ser nu ut att snabbt komma på fötter igen vilket sannolikt leder till ökad global efterfrågan och stigande priser på energi och råvaror…förväntas sjunka?        

Just nu!

IMF:s prognos pekar på en något högre global tillväxt 2024 än 2023. 3,1 procent jämfört med 2,9 procent 2023. Den stigande inflationen har lett till kraftigt ökade räntor inom EU, Storbritannien, USA och flera andra länder vilket även påverkar Sverige och Riksbankens räntepolitik. Valutafonden ser nu tecken på att den globala tillväxten kan vara på väg upp och att inflationen sakta börjar att avta, men att det samtidigt finns stora osäkerheter i den globala ekonomin. IMF bedömer att den globala inflationen väntas falla från 8,8 procent 2022 till 6,6 procent i år och 4,3 procent 2024.    

I Sverige ser det annorlunda ut och den svenska tillväxten föll kraftigt i december enligt SCBs indikator, -1,8% jämfört med december 2021. Riskbanken höjde styrräntan ytterligare till 3,0 procent den 9 februari.  Frågan är hur långt Riksbanken vågar höja räntan för att försvara kronkursen mot de andra valutorna. I den andra vågskålen ligger risken att skapa en djup recession. Ett överdrivet försvar av kronkursen kan således bli mycket dyrt för den räntekänsliga svenska ekonomin.

Den ljusnande framtid är vår?

Enligt Konjunkturinstitutet månadsbarometer i januari 2023 är läget sämre än vanligt inom alla delar av den svenska ekonomin. Industriföretagens index har sjunkit åtta månader i rad och ligger numera under 100, vilket är det lägsta värdet sedan pandemiåret 2020. Bland byggföretagen har framtidsutsikterna inte varit så dystra på över 30 år. Den enda ljuspunkten är att företagens inflationsförväntningar har sjunkit markant. Kanske ser vi i Sverige nu änden på den stigande inflationen. Hushållens syn på den egna ekonomin är nattsvart med ett konfidensindex på runt 50 de senaste månaderna.

IMF anser att utsikterna, trots fortsatta osäkerheter, är mindre dystra än i oktoberprognosen, vilket även gäller inflationen som  börjat falla i flera länder, till exempel i USA. Trots den mer positiva bilden pekar IMF på ett antal risker, bland annat:

• Återhämtningen i Kina avstannar till följd av coronautbrott eller en fördjupad kris i den instabila fastighetsmarknaden.
• Kriget i Ukraina förvärras, vilket kan leda till dyrare energi och livsmedel, vilket slår mot framförallt EU och låginkomstländer med stort importberoende av livsmedel.
• Fortsatt hög inflation om inte löneutvecklingen hålls i schack i nuläget.
•  Ökade geopolitiska spänningar till följd av internationella sanktioner mot Ryssland som kan leda till två eller flera handelsblock.     

Jan Lorentzson
Jan.lorentzson@lrf.se