Tog över guldgården – nu väntar medaljutdelning på Slottet

2026-03-24

Direkt efter studentfesten 1996 blev Johnny Hördell i Offerdal, Jämtland, mjölkbonde. Nu, 30 år senare, ska Johnny till kungliga slottet i Stockholm för att ta emot LRF Mjölks guldmedalj ur kung Carl XVI Gustafs hand.

– Det känns mycket roligt att få guldmedaljen. Folk tycker att det är oerhört fräsigt att få medalj av kungen, säger Johnny Hördell.

En gård med stolta traditioner

Gården i Offerdal i Jämtland är Johnny Hördells morfars föräldrahem. Den drevs tidigare av morfaderns bror och även han fick guldmedaljen på sin tid. Kvalitetstänket har alltså hängt med länge.

– Att uppmärksammas för att man lyckats med något 365 dagar om året under så lång tid känns väldigt roligt. Det ligger mycket arbete bakom. Djuren har alltid varit mitt största intresse, det är lätt att tycka om kor, säger Johnny.

Minnen från ladugården

Gården är en av de mindre som belönas med guldmedaljen och under åren har här varit mellan 12 och 20 kor. På senare tid allt fler av rasen Jersey. De senaste fem åren har även äldsta dottern Anja varit delaktig i djurskötseln och mjölkandet. Men till skillnad från majoriteten av årets guldmedaljörer, blir guldmedaljen slutet av 30 års framgångsrikt arbete.

– Gården är så pass liten och jag har inte mark så att jag kan utöka om jag skulle vilja. Jag avvecklar mjölkproduktionen av flera skäl, men tomt blir det inte i ladugården. Jag köper in kalvar från grannbyn och föder upp, så här blir djur som betar även i fortsättningen, säger han.

Faktum är att ett par mjölkkor blir kvar också. Men de är pensionärer som inte mjölkar längre. Det är dotterns favoritko Junetta och hennes äldsta dotter Netta.

– Det är två Jerseykor som är väldigt speciella, modern är 13 år och det blir ju något extra när de hängt med så länge. Det finns ingen ekonomi i att ha dem kvar, men de betar ute på sommaren och gör en insats på så vis. Kor är personligheter och en av Junettas andra döttrar glömmer jag heller inte. När jag släppte ut henne skulle hon alltid gå fram till mig och kramas, lägga huvudet på min axel och bli kliad på hakan innan hon gick iväg.

Kvalitet börjar i ladugården

Det hjälper att känna sina kor när man ska lyckas med mjölk av högsta kvalitet, säger Johnny Hördell. Då märker man lättare om något inte är som det ska. Att korna är friska och må bra är A och O, förklarar han.

– På en liten gård slår det igenom direkt om någon ko inte mjölkar av högsta kvalitet. Varje spene räknas och måste vara felfri, allt kring korna måste stämma. De ska ha bra foder och vatten. Man måste sköta dem noga och det ska vara fräscht och fint i stallet. Miljön är viktigare än man kanske tror och det handlar också om att det ska vara lugnt och trivsamt. Är det stressigt i ladugården påverkas mjölkkvaliteten.

Arbetet med att producera livsmedel har alltid känts meningsfullt.

– Det är ju bland det viktigaste man kan hålla på med. Det spelar ingen roll om vi har världens bästa skola och sjukvård om vi inte har mat. Det är en av grundpelarna i vårt samhälle. Det är heller inte försvarbart att transportera mat över hela jordklotet som vi kan producera här.

Nära produktion – stora värden

Johnny Hördell tror på att producera så nära som möjligt och hans trakter lämpar sig väl för mjölk- och djurgårdar.

– Här i Jämtland har vi vinter halva året och det är inget alternativ att driva spannmålsgårdar. Men vi kan odla gräs till korna som omvandlar det till en fantastisk råvara som vi kan göra mängder av produkter av. Och på köpet får vi kött.

Ytterligare en fördel är de öppna landskapen som de betande djuren ger. Därför är han glad att det finns kvar djur på gården.

– Folk vill ju ha de här vyerna, men de blir inte till av sig själva. De är också mer än bara vackra att titta på. Beteshagar och fält är miljöer där viktiga växter och djur trivs, exempelvis bin. De ska man värna även om man inte gillar honung. Utan pollinerare växer inget och här finns ett kretslopp där varje liten komponent behövs, säger han.