Tre viktiga beslut krävs för att rädda jordbruket i norr

I det skakiga omvärldsläget är det angeläget att norra Sverige stärker sin förmåga att producera livsmedel. Här finns också goda förutsättningar att öka produktionen på ett hållbart sätt. Men det krävs politiska beslut. Om detta skriver Jenny Karlsson, ordförande LRF Norrbotten, i en debattartikel som publicerats i Norrbottens-Kuriren, NSD och Piteå-Tidningen.

Läget i omvärlden är skakigt, med krig i Europa, klimatförändringar och stigande inflation. Nyligen genomförde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sin kampanjvecka om krisberedskap med fokus på maten. Att man valde just detta tema i år är välkommet. Är det något vi måste prioritera nu så är det att öka livsmedelsproduktionen.

Går åt fel håll
Jordbruket i Norrbotten har dessvärre sedan långt tillbaka minskat för varje år. De senaste tio åren har åkermarken i länet minskat med 2 400 hektar, vilket till ytan motsvarar närmare 5 000 fotbollsplaner. Det är en sorglig utveckling. Vi behöver inte bara av beredskapsskäl öka matproduktionen. Jordbruket i norra Sverige är också ekologiskt hållbart, med mycket liten användning av växtskyddsmedel, och gott om vatten.

Vårt jordbruk kommer bli viktigare
I takt med att klimatförändringarna slår igenom, och drabbar sydligare breddgrader, kommer vårt eget jordbruk att växa i betydelse. I norr finns mycket mark att bruka för odling av potatis, grönsaker och bär, men framför allt lämpar sig vårt geografiska läge för djurhållning.

Kostnadschock
Problemet är lönsamheten, särskilt sedan krigsutbrottet i Ukraina, då priserna på drivmedel, gödning, energi, och djurfoder exploderat. Enligt LRFs beräkningar har kostnadsmassan för jordbruket i de fyra nordligaste länen stigit med 1,5 miljarder kronor på årsbasis, men intäkterna har inte hängt med. Jordbruket i norra Sverige ligger därför back med ungefär 300 miljoner kronor baserat på Jordbruksverkets index t o m juli 2022.

Beroende av import 
Jordbruket är dessutom beroende av insatsvaror som drivmedel och gödning från oberäkneliga stater. I stället för import av detta kan vi öka andelen egenproducerat biodrivmedel. Det är också hoppfullt med de gödningsindustrier som planeras i norra Sverige.

Behövs åtgärder nu
Men här och nu måste åtgärder till för att de bönder vi har kvar ska orka fortsätta, och för att den yngre generationen ska vilja ta över. Sveriges riksdag beslutade tidigare i år om två stora stödpaket till jordbruket, men enbart den aktuella höjningen av styrräntan med 1 procentenhet den 20 september äter upp en tredjedel av de pengarna.

Vi har tre förslag till riksdagsledamöterna, för ett robustare jordbruk i norra Sverige:

• Se över och öka den nationella ersättningen riktad till jordbruket i norra Sverige.
  
  
• Förläng nedsättningen av skatterna på diesel som används i maskiner inom jord- och skogsbruket. Enligt tidigare beslut löper nollskatten ut den 30 juni 2023, men det är angeläget att detta fortlöper. Vi vill ställa om till fossilfritt, men fram till att vi har de gröna alternativen på plats, måste jordbruket ha råd att köra på befintliga drivmedel.
  
  
• Skjut till en miljard kronor i nationell medfinansiering till Sveriges strategiska plan för CAP (planen beskriver hur EUs jordbrukspolitik ska genomföras i hela Sverige.) Våra gårdar i norr kommer att få sänkta ersättningar i nya CAP, men Sverige har möjlighet att besluta om en nationell medfinansiering. Det gäller t ex vallstöd, höjt kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för betande djur.

Jenny Karlsson
ordförande LRF Norrbotten