Tuffare ekonomi bromsar investeringar på gården

Höga kostnader och osäkra villkor fortsätter att pressa företagare inom de gröna näringarna. LRF:s Grönt Näringslivsindex för årets fjärde kvartal visar att konjunkturen försvagas. Det riskerar att göra det svårare för lantbrukare och andra företagare att investera och utveckla sina verksamheter.

Grönt näringslivsindex sjunker från 90,8 till 88,8 under årets fjärde kvartal. Samtliga fem branscher ligger nu under ett index på 100, vilket innebär att företagarna sammantaget räknar med en nedgång. Växtodling och skogsbruk går visserligen åt rätt håll, men från låga nivåer. Animalier, trädgård samt förädling och tjänster backar i den senaste mätningen.

För den enskilda företagaren märks det pressade läget framför allt genom små ekonomiska marginaler och större osäkerhet inför framtiden. Under 2026 har jordbrukets kostnader för energi, gödning och foder ökat med omkring 3,6 miljarder kronor. Samtidigt kan stigande räntor göra långsiktiga investeringar i exempelvis mark, djurstallar och byggnader dyrare att finansiera.

Det gör att investeringar kan skjutas på framtiden, trots att de behövs för att utveckla företagen och öka den svenska livsmedelsproduktionen.

– Beredskap byggs inte genom att pressa bort lönsamheten ur svensk matproduktion. Ska Sverige producera mer mat måste företagen våga och kunna investera i mark, stallar, dränering, bevattning och fossilfri teknik, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Växtodlingen återhämtar sig något

Det finns samtidigt ljuspunkter. Växtodlingsindex stiger från 71,0 till 81,5. En god skörd och stigande priser på bland annat höstvete, maltkorn och oljeväxter bidrar till förbättringen. Men höga kostnader, inte minst för gödsel, fortsätter att pressa lönsamheten.

För animalieproducenterna går utvecklingen åt andra hållet. Index sjunker till 87,7. Nötköttsproducenter gynnas fortfarande av relativt höga priser och mjölkpriserna har återhämtat sig något, medan grisföretagen pressas av ökad produktion och hårdare konkurrens inom EU.

Osäker CAP påverkar företagens kalkyler

En annan viktig fråga för lantbruksföretagen är vad som händer med EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, efter 2027. CAP-ersättningarna bidrar till stabilare intäkter när marknadspriser, kostnader och produktionsresultat varierar. Förändrade ersättningar kan därför påverka både lönsamheten och möjligheten att finansiera investeringar.

I den fördjupade analysen i Grönt Näringslivsindex beskrivs hur CAP fungerar som ekonomisk riskspridning för lantbruksföretag och vad de pågående förhandlingarna inför perioden 2028–2034 kan innebära. Analysen tar bland annat upp möjliga förändringar av gårdsstödet, satsningar på riskhantering och robusthet samt hur minskade ersättningar kan påverka olika typer av lantbruksföretag.

På länken nedan kan du ta del av rapporten tillsammans med analyser och fördjupning.

Grönt Näringslivsindex kvartal 4 2026

Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk

LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.