Krönika: Lisa Schneider
2026-10-28
Det går att påverka. Efter år av arbete syns nu konkreta förenklingar för den ekologiska produktionen. Men samtidigt väcker Lisa Schneider i regionstyrelsen en större fråga: Vad hjälper bättre villkor för att producera svensk mat om den ändå väljs bort i butikshyllan till förmån för lägsta pris?
KRÖNIKA
Det är något riktigt häftigt med att få se resultatet av en kamp man har fört länge. Efter många vändor i diskussionerna om EU:s regler för ekologisk produktion, och specifikt äggproduktion, ser vi nu förändringar och faktiska förenklingar som gör skillnad i vardagen.
Till exempel regeln om karenstider. När ett läkemedel har noll dagars karenstid i konventionell produktion ska det inte längre behöva innebära 48 timmars extra karens för ekologiska ägg. De där 48 timmarna blir i praktiken sju dagar vid en enda avmaskning, med ett medel som uppenbarligen inte hamnar i äggen. Och möjligheten att använda en mindre andel konventionella proteinråvaror i fodret förlängs vid årsskiftet, vilket innebär att vi kan fortsätta använda upp till fem procent men under hela värphönans liv till skillnad från tidigare när det bara varit godkänt till unga djur. Det gör att vi kan dra ner ytterligare på inblandningen av fiskmjöl. Det är kanske inga stora rubriker för den oinvigde, men för ekologisk äggproduktion har det stor betydelse!
Även den ekologiska slaktkycklingproduktionen har fått en stor vinst i detta, nämligen att produktionen inte längre kommer att vara begränsad till ett enda uppfödningstall per produktionsenhet. Det går alltså att få till förändring, och min uppfattning är att förenklingsarbetet nu äntligen börjar synas. Åtminstone på vissa områden.
Samtidigt gnager en annan fråga. Vad spelar det för roll att vi förbättrar förutsättningarna för att producera mat om marknaden inte är beredd att betala för det vi gör? I veckan kunde vi höra (och läsa om) ett inslag i Lantbrukspodden om att det verkar bli allt svårare att få konsumenterna att välja något annat än det billigaste alternativet i butiken. Då riskerar både svenska och ekologiska livsmedel att väljas bort. Jag har full förståelse för att många hushåll måste vända på kronorna, matkostnaderna är en verklig fråga för många. Men är det verkligen bara konsumenternas ansvar att välja annorlunda?
Dagligvaruhandeln har en betydligt större möjlighet att påverka än vad vi ibland pratar om. Det är handeln som sätter priserna mot konsument, bestämmer vilka produkter som får plats i hyllorna och avgör vad som lyfts fram i reklam och kampanjer. Här finns stora möjligheter att göra skillnad. Svenska och ekologiska livsmedel skulle kunna synas mer, lyftas fram oftare och få en mer självklar plats i butikerna. Men då måste handeln också vara beredd att använda sin makt till mer än att konkurrera om vem som kan erbjuda det lägsta priset.
Lisa Schneider
Styrelseledamot LRF Örebro
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
