Mer svensk mat kräver lönsamma lantbruk

Jag driver själv lantbruk och vet vad stigande kostnader för räntor, maskiner, energi och andra insatsvaror innebär. Vi förväntas investera för framtiden, men spelreglerna kan förändras långt innan investeringen har betalats.

Just nu är återbetalningen av dieselskatten ett tydligt exempel. Om frågan inte får en lösning riskerar lantbrukets diesel att bli närmare tre kronor dyrare per liter. För en gård som använder 10 000 liter om året handlar det om nästan 30 000 kronor. Pengar som hade kunnat användas till underhåll och investeringar.

Vid Norrlandskonferensen lyfte vi frågan direkt med riksdagsledamöter, inte minst med dem från finansutskottet. Vi pratade också om det bredare kostnadsläget och osäkerheten inför nästa EU-budget och jordbrukspolitik.

Samtidigt diskuteras beredskapslager av spannmål, drivmedel och gödsel. Lager kan behövas, men de ersätter inte fungerande gårdar. Den viktigaste beredskapen är att det finns lantbrukare som har råd och vilja att producera mat även i morgon.

Vi har både kunskapen och möjligheterna att producera mer mat i norra Sverige. Men det kräver lönsamhet och långsiktiga villkor, inte bara högt ställda mål.

Vill politiken ha mer svensk mat måste den också ge dem som producerar den en rimlig chans att lyckas.