Utvintrad höstsäd i SAM 2026, så kan du agera 

LRF Västra Götaland har fått många frågor från medlemmar om hur utvintrad höstsäd ska hanteras i SAM‑ansökan 2026. Därför har LRF ställt frågorna till Länsstyrelsen, som nu förtydligar vad som gäller och hur ansökan ska anpassas efter verkligheten i fält. 

Det är verkligheten i fält som avgör

Om höstsäden har utvintrat är det faktiska beståndet i fält som avgör vilket stöd som kan sökas. Det spelar alltså ingen roll vad som såddes i höstas eller vad som tidigare angetts i SAM. Länsstyrelsen betonar att SAM‑ansökan ska justeras så att den stämmer med hur det faktiskt ser ut i fält, och att detta bör göras så snart man upptäcker att något behöver korrigeras. 

Grunden är att man ska söka utbetalning för den mark där villkoren för de stöd som söks kan uppfyllas. Bedömningen om grödan är ”värd att skörda” anses vara en rimlig grund för att låta den sökta grödan ligga kvar. 

Hur stor andel måste ha utvintrat? 

Det finns ingen exakt procentsats i regelverket, men Länsstyrelsen beskriver en praxis som upplevs som rimlig: 

Mindre skador (mindre än ca 30 %) 
Grödan kan normalt räknas som etablerad spannmål. Grödkoden kan i regel behållas, förutsatt att beståndet är odlingsbart och ger skörd. 

Betydande skador (ca 30–70 %) 
Detta är en bedömningszon. Avgörande är om det finns ett sammanhängande bestånd och om det är realistiskt att uppnå skörd. Vid tvekan rekommenderas att göra en ärlig fältbedömning och att dela skiftet eller ändra grödkod. 

Kraftigt utvintrad gröda (över ca 70 %) 
Räknas inte som spannmål och ska ändras, till exempel till träda eller annan gröda om omsådd sker. 

Tumregel: Kan grödan inte rimligen skördas, är den inte stödberättigad som spannmål.

Vad tittar Länsstyrelsen på vid kontroll?

Vid markuppföljning och kontroll bedömer Länsstyrelsen: 

  • vad som faktiskt växer vid kontrolltillfället
  • om marken uppfyller kraven på aktiv jordbruksmark och stödberättigad areal 

Vid kontroll tittar de inte på din ursprungliga plan eller på vad som ”borde ha funnits”. 

Om grödkoden inte ändras trots stark utvintring finns risk för avvikelser i markuppföljningen, vilket kan leda till avdrag eller sanktioner.

Rekommenderat arbetssätt

Länsstyrelsen lyfter följande som ett lämpligt sätt att arbeta: 

1.    Gör en fältbedömning av täthet, överlevnad och skördepotential. 
2.    Anpassa SAM‑ansökan och ändra grödkod vid behov. 
3.    Dela skiften om delar klarat sig olika. 
4.    Säkerställ växttäcke genom naturlig vegetation eller enkel insådd. 
5.    Dokumentera läget med bilder, datum och anteckningar. 

Vid extrema skador kan anmälan om force majeure övervägas. Det kräver dokumentation och att man agerar i tid.

Olika stöd, olika krav

Länsstyrelsen påminner om att olika stöd har olika villkor. Om man har sökt gårdsstöd, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsstöd på ett spannmålsskifte kommer man bara få gårdsstöd på den delen som blir träda. Vid omsådd är det den gröda som finns på plats den 15 juni som ska anges i SAM‑ansökan. För kompensationsstödet gäller dessutom sista sådatum den 30 juni. 

Vid många små utvintrade ytor som stödsås rekommenderar Länsstyrelsen att söka blandsäd och att undvika många små skiften. Dokumentation via geofoto‑appen kan ge bättre underlag om det uppstår avvikelser i markuppföljningen.

Är du osäker i ditt enskilda fall?

Länsstyrelsen uppmanar att ta kontakt direkt för rådgivning.   

Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk

LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.