Sprutjournalen blir digital – vad kan det innebära i praktiken?  

Från och med den 1 januari 2027 ska dokumentationen av yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ske digitalt. Kravet har skjutits fram ett år, vilket innebär att det under hela 2026 fortfarande är tillåtet att föra sprutjournal på papper eller i valfritt digitalt format.  

Det är samtidigt inte bara sättet att dokumentera som förändras. Sedan den 1 januari 2026 gäller också nya krav på vilka uppgifter som ska finnas med i sprutjournalen.  

Fler uppgifter ska dokumenteras  

Bland annat ska plats, typ av användning, behandlad yta eller mängd, gröda, utvecklingsstadium enligt BBCH-skalan och växtskyddsmedlets registreringsnummer dokumenteras. Även datum och klockslag, sprutförare, dos och skyddsavstånd ska finnas med.  

För den som tidigare har använt Jordbruksverkets app Sprutjournal går det sedan 1 januari 2026 inte längre att skapa nya journaler i appen. Appen är nämligen inte anpassad till de nya kraven på vilka uppgifter som ska dokumenteras. Tidigare journaler som finns sparade i appen behöver därför sparas, exempelvis som PDF. Samtidigt arbetar Jordbruksverket med ett nytt digitalt verktyg för sprutjournalföring som ska uppfylla de nya kraven.  

Hur påverkar det i praktiken? 

Med de nya kraven på plats och digital journalföring runt hörnet återstår frågan hur förändringen faktiskt kommer att märkas i vardagen på gården. Blir det enklare att hantera sprutjournalen digitalt eller innebär det framför allt ytterligare administration?  

Anna Redner, branschexpert på LRF Växtodling, ser vissa fördelar med digitala verktyg, men bedömer samtidigt att förändringen i slutändan sannolikt kommer att innebära fler moment att hantera för lantbrukaren.  

– Många av de digitala systemen som tagits fram har inbyggda kontroller och varningar. Om man exempelvis råkar använda ett registreringsnummer som inte längre gäller kan systemet uppmärksamma det direkt. Det kan såklart underlätta men samtidigt ska fler uppgifter dokumenteras än tidigare, vilket också kommer innebära mer administration, säger Anna.  

Anna poängterar också att det inte bara är mängden uppgifter som kan öka administrationen. När dokumentationen blir mer standardiserad minskar också utrymmet att anpassa journalföringen efter situationen.  

– Det blir mer fyrkantigt när allt ska registreras på ett bestämt sätt. Med en pappersjournal finns ofta ett större utrymme att anpassa dokumentationen efter situationen, till exempel genom att göra egna förtydliganden eller beskriva särskilda omständigheter, medan digitala system bygger på att uppgifterna matas in på ett standardiserat sätt, säger Anna. 

Lars Svensson, spannmålsodlare och vice ordförande i LRF Falkenberg, delar Annas uppfattning. Även han poängterar att den stora oron egentligen inte handlar om den digitala tekniken i sig utan om att administrationen som riskerar att komma med den.  

– Jag är faktiskt mer orolig för att jag fyller i papperen fel än att jag faktiskt ska göra fel i verkligheten. Och när det blir fler uppgifter som ska registreras på ett specifikt sätt ökar också risken att man missar något eller gör ett administrativt misstag, säger Lars.  

Både Lars och Anna lyfter vikten av att de nya systemen utformas så att de stöttar lantbrukaren snarare än skapar fler hinder.  

– Det måste vara enkelt att göra rätt. Om regelverken och dokumentationen blir för omfattande finns en risk att fokus flyttas från verksamheten ute på gården till administrationen, säger Anna.  

Lars Svensson hoppas därför att utvecklingen framöver inte leder till ett alltmer detaljstyrt system.  

– Vi får inte hamna i en situation där regelverk och kontroller tar över så mycket att sunt förnuft och verkligheten på gården kommer i andra hand. Det är en utveckling som många pekar på när man tittar på Danmark, och där vill vi absolut inte hamna, avslutar Lars.