Vatten vår viktigaste infrastruktur

Naturskyddsföreningen i Östergötland bjöd in allmänheten till ett panelsamtal om klimat och miljö, på temat Klimatet-Skogen-Jorden-Vattnet, Hur ska vi värna vår planet?

I panelen fanns Karl-Olof Bergman professor i biolog från Linköpings universitet, Per Holmgren EU-parlamentariker, Jessica Nordin hållbarhetschef vid Södra och Jeanette Blackert ordförande i LRF Östergötland. Moderator var Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. 

Panelen inledde med reflektioner ur sina egna respektive perspektiv. Förutsättningar för olika arter förändras över tid när landskapen förändras i samband med brukande av jord och skog. Även klimatförändringar påverkar förutsättningarna. 

En av debattens stora frågor var hur EUs klimatmål och naturrestaureringsförordning ska implementeras i Sverige. 

Skogsbruk hos enskilda skogsägare, med relativt små enheter och där många även är lantbrukare, lyftes fram. Vem ska ta ansvar för vad? Det var mestadels enighet i panelen att enskilda markägare inte ska behöva bära kostnader för beslut som fattas för hela samhället. 

Sätter man mål måste det också finnas en finansiering som är verklighetsbaserad och som kan vara smörjmedel för artskydd och klimatanpassningar. Utan lönsamhet uteblir investeringar och därmed även framtidsutsikter för svenska lantbrukare. 

Jeanette lyfte även ett tydligt exempel över skevheter i statens satsningar. Regeringen har precis beslutat om att satsa 1 200 miljarder kronor under 12 år på Sveriges transportinfrastruktur, alltså vägar och järnvägar, dvs 100 miljarder kronor kr per år.  Samtidigt satsar regeringen 100 miljoner kronor per år i investeringar på vatteninfrastrukturen för livsmedelsproduktion, alltså 1 promille av satsningen på vägar och järnvägar, en skillnad som är orimligt stor.  

På frågan vad panelen anser som den allra viktigaste frågan för klimat och miljö lyfte Jeanette Blackert just vattenfrågan. 

– Vatten är helt avgörande för oss människor och även för jord- och skogsbruk. Vi måste säkra upp vattenberedskapen för att kunna odla hållbart och hantera både för mycket och för lite vatten, påtalade hon.

Några fler medskick från panelen om vad som är viktigast är att fossila bränslen måste fasas ut. Det får heller inte vara så att skogen ska vara buffert för samhällets tillkortakommanden i omställningsarbetet. Det efterfrågades även mer landskapsperspektiv och engagemang för dessa frågor i både den nationella och EU-politiken.