Vägval för dränering

Du har i tidigare delar av kursen fått kunskap om varför dräneringen är viktig ur flera olika perspektiv. Du vet också vilka platser i dräneringssystemet du skall ge dig ut och inspektera för att ta reda på vad problemet är just på din gård. Men vad gör man sedan? I vilken ände skall man börja? Det skall vi förhoppningsvis reda ut i denna modul.

I denna modul skall vi som sagt gå igenom vilka olika vägval man kan göra när det gäller sin täckdikning. Men för att göra kloka val kan det vara bra att känna till vår historia.

I början av 1800-talet var det svåra tider här i Sverige. Jag hörde någon säga en gång, att man på den tiden hade tre val: svälta, emigrera eller dränera. Kanske är det att dra det till sin spets samtidigt som mycket ligger i de orden. Från mitten på 1800-talet fram till 1920-talet emigrerade 1,2 miljoner svenskar. Men det var också under denna tid som jordbruksarealen ökade markant.

Från 1800-talet fram till 1960-talet ökade jordbruksarealen från 1,5 till 3,8 miljoner hektar jordbruksmark, cirka 1 miljon kilometer öppna diken och rörlagda ledningar anlades och cirka 1,2 miljoner hektar täckdikades.

2013 hade vi cirka 2,6 miljoner hektar jordbruksmark i Sverige, JO 10 SM 1401. Varav 30 procent är så kallat naturligt dränerad mark, 20 procent har en tillfredställande systemtäckdikning och uppåt 50 procent uppskattas ha en otillräcklig dräneringsstatus.

Det finns tre potentiella huvudområden där problem kan uppstå när det gäller vatten i jordbrukslandskapet. 

Uppströms fältet

Om vi börjar uppströms så har vi vattnet från omliggande natur som måste ta sig nedströms för att nå huvudavvattningen. Där till exempel avsaknad av kantdiken kan göra att onödigt vatten behöver passera fältet.

Har markanvändningen ändrats uppströms kan även det ställa till det. Till exempel stora asfalterade ytor och tak gör att vattnet kommer i högre hastighet vilket inte marken nedströms är dimensionerad för.

Bevaka dessa frågor i ett tidigt skede och se till att den som exploaterar bygger fördröjningsmagasin för att minska risken för skada. Du som markägare har skyldighet att ta emot naturligt vatten som kommer uppströms men inte dag- och avloppsvatten.

På fältet

När man skapat bästa möjliga förutsättningar för vattnet som kommer uppströms ifrån så kommer vi till nästa område som är själva fältet som du odlar på.

Här kan du hitta problem med befintliga ledningar som till exempel igenväxning av rötter, sönderkörda ledningar eller rostutfällning. Detta kan leda till bland annat ojämn upptorkning. Det kan också vara stopp i dräneringsbrunnar så att inte vattnet passerar igenom. Alternativt om brunnen skall fungera som ett ytvattenuttag i en svacka och den funktionen är bristfällig. Det leder till blöta svackor som på bilden nedan.

Har dräneringen varit bristfällig under en längre tid så är risken stor att markpackning redan har uppstått och att vattnet helt enkelt inte kommer ner till dräneringen på grund av dålig infiltrationen.

Nedströms fältet

Till sist skall vattnet ta sig ifrån fältet ut i huvudavvattningen. Här har vi först utloppet som måste fungera. Är det stopp här kommer helt enkelt inte vattnet ut från fältet. Sen har vi huvudavvattningen som på många håll är kraftigt eftersatt i underhåll vilket minskar kapaciteten. Är så fallet hjälper det inte hur mycket man jobbar med dräneringen när sen inte vattnet kan ta sig från fältet. Dessa problem resulterar till slut i översvämning på fältet.

Eftersom kunskapen om funktionen i dessa punkter är av största vikt när man skall göra sitt vägval om att underhålla, komplettera eller ordna helt ny dränering, så repeterar vi vilka dessa punkter är i nedan bilder.

• Kantdiken
• Befintligt system (gren- och stamledning)
• Dräneringsbrunnar
• Utlopp
• Huvudavvattningen

Nu har du fyra olika val som du kan arbeta med framåt. Underhåll befintligt system, behovstäckdika, kompletteringstäckdika och systemtäckdika. I många fall kommer det vara en kombination av dessa val beroende på var i avrinningsområdet du befinner dig. Brister avvattningen i avrinningsområdet så råder jag dig att börja nedströms och arbeta dig uppåt i systemet.

Vill du ha hjälp i denna process så finns det en Gårdsnära kurs inom satsningen Ökad konkurrenskraft inför framtida extremväder där man gör en översyn av dräneringen och diskuterar vilka åtgärder som kan vara aktuella på just din gård. Läs mer och lämna en intresseanmälan här!

Underhålla

Finns det möjlighet att underhålla befintligt system så är det ett kostnadseffektivt sätt att få ordning på avvattningen. Underhålla kan handla om allt från att rensa diket som leder bort vattnet från fältet till att reparera brunnar och utlopp som rasat igen och att spola ledningar som är fyllda med rost eller sediment. Även vällagda tegelledningar går utmärkt att spola vid behov.

Behovstäckdika

Har man nu underhållit och konstaterat att det inte hjälper på vissa områden så kan man prova behovstäckdikning. Då lägger man enstaka slangar på blöta partier och kopplar på dem på befintliga system.  

Komplettera med grusfilter som vi nämnde i avsnitt 2 kan också vara aktuellt om man har blöta punkter i en svacka till exempel.

Kompletteringstäckdika

Kompletteringstäckdika betyder att man lägger en extra slang ”stick” emellan befintliga ledningar till exempel kanske du idag har ett avstånd på 20 meter mellan grenledningarna och då kan du komplettera med en slang där emellan så du i stället har en slang var 10 meter. På så sätt ökar du infiltrationshastigheten ned till dräneringen men dränerar fortfarande bort samma mängd vatten.

Vill du fördjupa dig ytterligare så kommer här lite tips på skrifter med mera. På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa Täckdikning – för bättre skörd och miljö. Där du hittar mycket matnyttigt om dränering.

Jordbruksverket har även en skrift som heter Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap. I den går man igenom vad man skall tänka på vid underhåll av huvudavvattningen.

Sedan finns det studiecirklar om diken. Studieförbundet Vuxenskolan och LRF har fått i uppdrag av Jordbruksverket, med medel ur Landsbygdsprogrammet, för att höja kunskapen om aktivt underhåll och förvaltning av diken. Du behöver inte vara medlem i LRF för att delta i studiecirklarna. Läs mer om på Studieförbundet Vuxenskolans webbplats.

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Inom Greppa näringen finns det två moduler Översyn av dränering och Underhåll av diken. Det finns dock en begränsning i hur liten gården får vara för att kunna delta inom Greppa Näringens rådgivning. Det kan finnas variationer inom länen men generellt är det 15 djurenheter och/eller 50 ha åkermark, undantag finns för specialodlingar till exempel frilandsgrönsaker och potatis. Dock ska gårdens totala odlingsareal omfatta minst 10 ha åker, varav minst 3 ha specialodlingar.