Svenska kostråd

De svenska kostråden ligger till grund för riktlinjerna för Sveriges offentliga måltider, vilket innebär att de har stora effekter på folkhälsa och beredskap. 

Det som köps in i offentliga kök påverkar primärproduktionen på både kort och lång sikt. Offentlig verksamhet serverar tre miljoner måltider per dag till bland annat barn och unga, sjuka, sköra och äldre. Vidare är svenska kostråd är normbildande, vilket innebär att de har en påverkan på vad morgondagens vuxna själva väljer att lägga på tallriken. Mjölk, mjölkprodukter och kött är näringstäta livsmedel med lättupptaglig näring. Det är viktigt, inte minst för de särskilt sårbara grupperna, som nämns ovan. 

De svenska kostråden är nu uppdaterade, och några stora förändringar har skett. Rådet om rött kött har sänkts från 500 gram till 350 gram per vecka, i enlighet med NNR 2023. Redan nu är offentliga kök mycket duktiga på att köpa svenska livsmedel, vilket innebär att en sänkning rimligen också kommer att påverka hur mycket svenskt kött man köper in.

Om vi alla börjar äta mindre svenska animaliska måste det ersättas med mer vegetabilier. Det betyder att vi kommer att behöva öka importen av sådana livsmedel, eftersom allt vi behöver inte kommer att kunna odlas i Sverige. Det får inte bara stora ekonomiska konsekvenser för Sveriges bönder. Det kommer också att påverka Sveriges beredskap och möjligheterna att uppfylla de svenska miljömålen, som handlar om bland annat biologisk mångfald.

Läs mer om Nordiska Näringsrekommendationerna

LRFs inspel till kostråden

Några av de viktigaste remissvaren från LRF ser du nedan.

LRF välkomnar att Livsmedelsverket lyfter fram svenska livsmedels mervärden och vikten av lokal produktion för biologisk mångfald och beredskap. Vi ser dock behov av att belysa att produktionen av vegetabilier och animalier hänger samman och att minskad köttkonsumtion kan påverka hela jordbruket negativt, särskilt i delar av landet där djurhållning är viktig. Därför menar vi att vi behöver göra en genomlysning av de riktlinjer, lagar, regler och förordningar som berör svenska primärproducenter, till exempel Livsmedelsstrategin, svenska miljömål, naturrestaureringslagen, avskogningsförordningen och kost vid höjd beredskap, för att se hur dessa rimmar med de uppdaterade svenska kostråden för att kunna identifiera och lösa målkonflikter. 

LRF efterlyser också en analys av svenska kostråd, dels för att säkerställa att näringsinnehållet når upp till näringsrekommendationerna i NNR 2023, dels för att biotillgängligheten är tillfredsställande. Det kan bli svårt att få i sig tillräckligt med inte minst järn om man ska byta ut kött mot till exempel baljväxter, där järnet är hårt bundet och därför tas upp i mycket liten utsträckning. Det syns inte i näringstabellerna, och både vanliga konsumenter och till och med personal som arbetar med att laga maten i de offentliga köken kan därför missa detta.

Uppdaterade svenska kostråd

28 april 2025 presenterades de uppdaterade kostråden, inklusive den fördjupningsanalys som Livsmedelsverket fått ändringsuppdrag kring. Detta är kostråden i korthet:

Ät mycket grönsaker, frukt och bär, minst 500 gram om dagen, gärna mer.
Ät bönor, ärter och linser ofta – gärna varje dag.
Välj fullkorn när du äter bröd, pasta och gryn.
Ät fisk två-tre gånger i veckan.
Ät gärna kött, men inte så mycket. Helst inte mer än 350 gram per vecka från nöt, gris och lamm. Det motsvarar 400–500 gram före tillagning. Bara en liten del bör vara chark, som korv och bacon.
Ät mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt.
Välj rapsolja och andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.
Ät gärna två-tre matskedar osaltade nötter om dagen. Fröer är också bra för hälsan.
Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.
Håll igen på alkohol.

Svenska kostråd: Nya kostråd med fokus på mer grönt och mindre sött

Senast uppdaterad: 2025-04-29