LRFs modell för frivilligt skydd av skogsmark
LRFs modell för frivilligt skydd av skogsmark
LRF och skogsägarföreningarna har tagit fram en ny arbetsmodell för framtidens naturskydd. Frivillighet och god kommunikation med markägaren ska vara utgångspunkten för myndigheternas arbete. Utgångspunkten är att alla skogsägare i Sverige ska känna sig trygga i att värna och utveckla den biologiska mångfalden utan risken att förlora rätten till sin skog.
– Tillsammans representerar vi runt hälften av landets 315 000 skogsägare. Vi lägger nu det här förslaget på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets bord. Ge oss möjligheten att värna och utveckla den biologiska mångfalden utan risken att förlora vår mark. Kan Norge så kan även Sverige jobba på det här sättet, säger Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har sedan juni 2022 ett uppdrag från regeringen att ta fram en ny strategi för hur Sverige arbetar med att skydda skog. I uppdraget står det att frivillighet ska vara en utgångspunkt och huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna.
Inspiration till modellen för frivilligt skydd av skogsmark kommer från norska motsvarigheten ”Frivilligt vern” som sedan 2003 är den etablerade arbetsmodellen för norska myndigheter vid skydd av skog, vilket har bidragit till en minskad konfliktnivå mellan stat och skogsägare.
Modellen i korthet
Identifiering av behov
Myndigheterna identifierar vilka naturtyper som har störst behov av att skydd och prioriterar resurser till dessa.
Utlysning
Myndigheterna gör en utlysning där de tydligt beskriver för markägaren vilka naturvärden som efterfrågas för skydd av natur.
Förslag
Markägaren föreslår områden till myndigheten. Om markägarens förslag innehåller rätt naturvärden ska de prioriteras av myndigheten. Även myndigheterna kan föreslå områden som är lämpliga för skydd. När myndigheten tar initiativ har markägaren alltid rätt att säga nej.
Överenskommelse
Myndigheten och markägaren kommer överens om skyddsform, föreskrifter och ersättning.