Gudrun Haglund-Eriksson

 

Vem är du?

Jag är ledamot i Svenska Fåravlesförbundet och ledamot i LRF Örebros regionstyrelse. 

Jag är lantbruksutbildad har jobbad som avbytare i 18 år och med egna kor fram till 2007, de första fåren skaffade jag 1982.

Idag bor jag på en gård strax norr om Askersund där jag och min man har ca 500 tackor. Våra får är av raserna Gotland, Finull och Leicesterfår och producerar kött, skinn och ull. Alla skinn tas tillbaka och säljs som hela skinn eller sydda produkter av mig på marknader, gårdsförsäljning eller webbshopen.

Vad brinner du mest för i din roll som ledamot i delegationen?

Jag brinner för att lyfta fårens möjligheter! Deras enorma förmåga att bidraga att hålla marker öppna och öka den biologiska mångfalden samtidigt som vi producerar både kött, skinn och ull. Jag vill lyfta att de är ett kraftfullt alternativ för många att komma igång med en produktion i befintliga byggnader och skapa arbetstillfällen i hela landet.

Vad är Köttdelegationens största utmaningar?

Fårnäringen behöver växa och kunna leverera fler antal lamm till slakt, både för att öka avräkningspriset och kunna möta den stora efterfrågan hos våra konsumeter som vill köpa svenskt lamm. I dag räcker våra lamm endast till 3 av 10 konsumenter som efterfrågar svenska lamm.

Vi behöver även öka lönsamheten och höja kvaliteten på de lamm som kommer till slakt. Kunskapen hos våra fårbönder behöver därför höjas. Sedan måste vi få ordning på rovdjursproblematiken.

Vad kännetecknar svensk nöt/gris/lammuppfödning om 10 år?

Min förhoppning och vision är att:

  • Fårnäringen ökar och vi producerar en stor del av den svenska konsumtionen här i landet.
  • Vi har en bra lönsamhet, ett högre avräkningspris, avsättning för en stor mäng ull till den svenska industrin som växer efterfrågar vår råvara. Även de vita skinnen ger ett mervärde.
  • Slaktvikterna har ökat då underviktiga lamm är väldigt ovanliga, det är helt accepterat att vidareförmedla lamm för slutuppfödning än vad som varit förr.
  • Det har skett stora förändringar i rovdjursfrågan.
  • Svenskmärkning är ett vanlig och känt begrepp på våra varor, även inom restaurang och offentligas kök.
  • Vi ser många unga förtagare etablerar sig och för hela byar att blomstra upp igen!