En del grönsaker trivs mindre bra i vårt svala svenska klimat och de odlas därför i växthus, exempelvis tomat och gurka. Även krukor med sallat och kryddgrönt odlas i växthus för att kunna levereras året runt, liksom groddar och skott. Numera är säsongen lång för flera svenskodlade växthusgrönsaker. Svensk gurka och tomat finns normalt sett från april till november, men en del tomatodlare har belysning och kan skörda hela året.

I hela landet fanns år 2017 runt 300 företag som odlade växthusgrönsaker på sammanlagt 130 hektar. Tillsammans producerade växthusgrönsaksodlarna ett värde på 1,1 miljarder kr under 2019. De största volymerna utgjordes förstås av tomat och gurka, med sina 17 000 respektive 30 000 ton. Däremot fanns det stora värden även i andra produkter, som kryddväxter, kruksallat, groddar och skott. Vissa växthusgrönsaker odlas bara i mindre skala i Sverige idag, såsom paprika, chili och melon.

Växthusodling skiljer sig på många sätt från frilandsodling, men det finns även en mångfald av olika växthus. Ofta har man ett uppvärmningssystem och belysning för årets kalla, mörka månader. Året runt arbetar man med så kallad klimatstyrning, vilket innebär att man genom uppvärmning och ventilation skapar en miljö med lagom temperatur och luftfuktighet för de växter som odlas. Det gör att en hel del sjukdomar kan undvikas, eftersom växternas motståndskraft stärks om de får växa vid optimala förhållanden. I Sverige värms de allra flesta växthus upp med fossilfri energi, en omställning som gått snabbare och nått längre här än i några andra länder. Den vanligaste energikällan är bark, flis och spån.

All odling drabbas någon gång av skadegörare, vilket kräver insatser från odlaren. Det är vanligt att använda sig av nyttodjur i växthusodlingen, som oskadliggör skadegörare genom att parasitera eller helt enkelt äta upp dem. Till exempel bladlöss och spinnkvalster hanteras ofta med hjälp av nyttodjur.

Läs mer om växthusgrönsaker och hitta recept på Säsongens Bästa.

Statistiken i texten är hämtad från Jordbruksverkets officiella statistik, framförallt Trädgårdsundersökningen 2019 och Trädgårdsproduktion 2017. Statistiken omfattar alla kända svenska yrkesmässiga odlare med en odling av trädgårdsgrödor om minst 0,25 hektar friland, eller 200 kvadratmeter växthus. Produktionsvärdet avser i detta sammanhang den totala svenska produktionen av olika trädgårdsgrödor multiplicerat med det pris odlarna får vid försäljning av respektive gröda (avräkningspriset).