Inför halmbärgningen uppmanade LRF sina medlemmar att i år verkligen försöka ta tillvara halm till foder istället för att hacka ner den. LRF Häst frågade foderrådgivare Eva Dahlström, Oberoende Foderråd, om tips om hur halmen kan nyttjas bäst till hästar. Här presenterar vi Evas råd och tips om hur halmen passar i foderstaten till häst.

All typ av halm kan användas

Nu i rådande tider med grovfoderbrist så är det många som försöker att ta rätt på halmen för att möjliggöra att använda den som foder. Detta är glädjande och också något som näringens organisationer uppmanat till i det akuta läget.

Frågan uppstår då: hur ska man som hästägare tänka när det gäller halm? Hur mycket kan man utnyttja den, om man får tag på någon?

Som foderrådgivare så är min signal att all halm kan användas, även fröhalm. Havrehalmen är den som hästarna föredrar mest som foder, men även annan halm kan användas. Halm kan användas som både foder, sysselsättning och strö.

Viktigt att halmen är hygienisk och torr

Det som är viktigt är att halmen är hygieniskt bra och torr. Innehåller halmen grönskott eller mycket kvickrot (vilket hästarna gärna äter) så får man titta lite extra på kvaliteten i balarna, så att det inte har bildats mögelsporer. Mögelsporer gör att halmen kan kännas lite klibbig eller sitta ihop i kakor. Detta problem känns dock inte aktuellt detta år, med den torka som har varit, men det kan vara bra att veta.

Komplettera grovfoder med halm

Som foderrådgivare har jag konstaterat att det i år kommit in en hel del analyser på grovfoder med höga näringsvärden. Dessa partier passar alldeles utmärkt ihop med halm, och man kan nästan säga att dessa foderpartier kräver komplettering med halm. Till arbetande hästar och hästar utan speciella behov, så vill man helst ha en kvot mellan protein och energi på ca 5-6 gram smältbart råprotein per MJ. Varför vill vi ha denna kvot?

Svaret är att då får hästen en bra balans av det den behöver av energi och protein, varken mer eller mindre. Har vi en hög kvot, ja då får hästen mer protein än den behöver, vilket egentligen inte gör något (unghästar, digivande behöver en högre kvot), men i tider där vi vill spara grovfoder, så är det viktigt att tänka utanför boxen. Är kvoten låg, ja då fattas det istället protein.

Ett tydliggörande exempel

Här är ett exempel för att tydliggöra hur halm kan komplettera foderstaten på ett bra sätt. Om vi tittar på ett grovfoder med hög kvot, vilket innebär mer än 6 gram smältbart råprotein per MJ (förkortas g smb rp/MJ), så kan det se ut så här:

Det kan vara ett grovfoder (hö/hösilage) som har 8,6 MJ och 78 g smb rp per kg foder. Delar man 78/8,6=9, alltså har vi en kvot på 9 g smb rp/MJ, vilket alltså är mer än vad som behövs. Lägger man till halm, som bara innehåller energi, inget protein, resulterar detta i att man sänker kvoten till 6 g smb rp/MJ. Enkelt uttryckt har vi balanserat överskottet på protein från hösilaget, med mera energi från halmen. Kvoten mellan energi och protein blir önskvärd och foderstaten innebär att man sparar hösilage och även ger hästen ökad sysselsättning, eftersom halm tar längre tid att äta.

En häst som väger 500 kg och utför lätt arbete har behovet  70 MJ och 420 g smb rp. Om vi fodrar 6 kg av vårt grovfoder som jag har som exempel ovan, resulterar detta i att hästen får 6x8,6=51 MJ och 6x78 = 468 g smb rp. Som ni ser så har hästen fått sitt proteinbehov tillgodosett bara på 5-6 kg grovfoder. Här fattas alltså energi men också fiber och mängd för att hästen ska få sysselsättning och tillräckligt långa ättider. Energin och resten av fiberbehovet kan vi täcka upp med halm. En giva på ca 3-4 kg halm ger ungefär 18-24 MJ.

Hästen får med halmtillskottet ungefär 70-75 MJ och 468 g smb rp, och med ett tillskott av rätt mineraler har man på en låg hösilagegiva, kompletterad med halm, tillverkat en bra foderstat till hästen.

Sparar in på hö och hösilage

Detta innebär alltså att man kan begränsa hö/hösilage givan till alla hästar med ett grovfoder som i exemplet ovan, och täcka upp med halm. Har man många hästar så kan man alltså spara in stora mängder hö/hösilage.

Har man hö/ hösilage med låga näringsvärden, så får man hitta ett passande kraftfoder och kanske också lägga in lite halm för sysselsättning.

Blanda halm med lusern

Ett större problem är förstås om man har svårt att få tag på hö/hösilage över huvudtaget. Ett tips är då att köpa lusern och blanda med halm. Nu är det dock  även svårt att få fatt i lusern i vissa områden, så här gäller att vara initiativrik och planera i god tid för vintern.

En variant kan vara att blanda några kilo lusern, några kilo kraftfoder, betfiber och halm, för att få en foderstat som fungerar.

Man får helt enkelt göra en egen blandning, men tänk positivt - allt går att lösa.

Analysera grovfodret

Det viktiga är att analysera grovfodret, alltså hö/hösilage och speciellt sådant som kommer från olika trädor. Där har vi liten erfarenhet om innehållet. En del har fått tag på helsädesensilage, vilket även ska analyseras för stärkelse. Halmen behöver man inte analysera för den är ganska likvärdig och har oftast en ett energivärde på ungefär 6 MJ per kg.

Så mitt råd är: tappa inte sugen, allt går att lösa! Ta hjälp om du tycker att det verkar krångligt, så ska vi nog se till att få en fungerande foderstat.

Bästa hälsningar Eva, Oberoende Foderråd

www.foderrad.se