– 2030 är bara åtta år bort. För ett land som Sverige som tillhör de EU-länder som har den absolut lägsta användningen vore det idag inte möjligt att halvera användningen utan att vår produktion minskar eller att vissa grödor inte längre skulle kunna odlas här.

Det säger LRFs växtskyddsexpert Agneta Sundgren.

Hon framhåller att det yttersta syftet med förordningen – att åstadkomma både en ökad harmonisering mellan medlemsländerna och en mer hållbar användning av växtskyddsmedel i Europa – är gott.

– Även viljan att driva på för ökad kunskap om integrerat växtskydd (IPM) och en säker arbetsmiljö för användarna, bland annat, är positivt. Men att åstadkomma en så stor minskning på kort tid vore i princip omöjligt i Sverige, och sannolikt även i övriga EU-länder, säger hon.

Den föreslagna förordningen är tänkt att ersätta dagens direktiv för en hållbar användning av bekämpningsmedel från 2009. EU-kommissionen har fyra huvudmål med sitt förslag:

Det första målet syftar till att:

- minska användningen av och riskerna med kemiska växtskyddsmedel, särskilt dem som har särskilt farliga egenskaper (s k kandidatämnen för substitution);

- förbättra tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM);

- öka användningen av mindre farliga och icke-kemiska alternativ

Det andra målet syftar till att förbättra tillgången till data, bland annat gällande:

- applicering, användning och risker kopplade till växtskyddsmedel

- hälsa och miljö


Det tredje målet syftar till att

- förbättra regelefterlevnaden i medlemsländerna, och det fjärde till att lyfta fram användningen av ny teknik såsom precisionsodling – för att uppnå en minskning av risk och användning.


LÄS MER EU-kommissionens pressmeddelande 


LÄS MER EU-kommissionens förslag till förordning 

Att halvera användningen och riskerna med kemiska växtskyddsmedel på EU-nivå fram till 2030 är en av EU-kommissionens främsta målsättningar inom den s k Jord till bord-strategin (Farm to Fork) och biodiversitetsstrategin. Målet ska nås genom att varje medlemsland reducerar risk och användning med 35, 50 eller 65% i förhållande till den användning som skedde mellan 2015 och 2017. Länder som under just den perioden har gjort betydande minskningar får åta sig att minska sin användning med 35%, men inte mindre.

Förslaget innehåller också krav på mycket omfattande redovisning från användarna, bland annat kring tillämpningen av integrerat växtskydd och eventuella ägarbyten av sprututrustning. Sådana system finns inte i Sverige idag och skulle kräva betydande resurser från både odlare och den myndighet som blir ansvarig. EU-kommissionen vill även att användare ska vara skyldiga att minst en gång om året anlita en oberoende rådgivare – med syftet att odlarna ska minska sin användning av kemiska växtskyddsmedel.

– Inte heller ett sådant system för rådgivning finns idag i hela Sverige och det skulle därför sannolikt bli både dyrare och svårare att få tag på rådgivare, säger Agneta Sundgren.

Förordningen är just ett förslag från EU-kommissionen. Vad är viktigt för svenska politiker och beslutsfattare att ha i åtanke inför den fortsatta processen?

– Risken för minskad produktion om användningen av växtskyddsmedel ska minska kraftigt är viktigt att tänka på i den fortsatta diskussionen. Vi hoppas alla på att nya metoder ska kunna ersätta kemiska växtskyddsmedel, men de kommer inte att klara allt – i vart fall inte på kort sikt. Det går till exempel inte att mekaniskt plocka bort insekter, säger Agneta Sundgren.

Hon fortsätter:
– Nya metoder ska inte bara vara möjliga utan också tillräckligt säkra och kostnadseffektiva. Sverige är ett litet land i norra Europa med särskilda förutsättningar och att minska användningen av växtskyddsmedel här kan leda till att vi behöver importera mer av vår mat och foder.