Glyfosat är världens, och Sveriges, vanligaste substans i växtskyddsmedel och används för att bekämpa ogräs. I år pågår en ny utvärdering av ämnet, som i dag har ett godkännande inom EU till den 15 december 2022.

Vad händer, rent konkret, i frågan?

15 juni 2021 överlämnade AGG sina slutsatser till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, och kemikaliemyndigheten Echa. Utredningen kom fram till att glyfosat lever upp till gällande lagkrav och föreslår därför att godkännandet förlängs.

Läs KemIs nyhet om utvärderingen här

Under hösten 2021 var de möjligt att lämna synpunkter på AGGs rapport och omkring 3 000 svar kom in i den öppna konsultationen. Dessa ses nu över av AGG.

I juni 2022 ska Efsa lämna över sina och Echas slutsatser till EU-kommissionen. Myndigheterna har då breddat underlaget genom bland annat dialog med olika experter.

Hösten 2022 presenterar EU-kommissionen ett förslag om framtiden för glyfosat som medlemsländerna får rösta om. Det är framförallt här som politiken kommer in i processen.

Senast 15 december 2022 måste EU-länderna ha röstat om ämnets framtid. Då löper nuvarande godkännande ut.

LYSSNA PÅ LANTBRUKSPODDEN: Hör LRFs expert Agneta Sundgren diskutera glyfosat och följ med till bonden Adam Giertta på Munsö i Mälaren om hur han påverkas av ett förbud

9 konsekvenser om glyfosat försvinner

Jordbruksverket har analyserat möjliga konsekvenser i Sverige om glyfosat skulle försvinna. De är bland annat följande:

1. De ekonomiska konsekvenserna beräknas uppgå till mellan 375 och 700 miljoner kronor per år på nationell nivå.

2. Den totala samhällsekonomiska förlusten med ökad kväveutlakning och växthusgasutsläpp uppskattas till 425-790 miljoner kronor.

3. Resultatförsämring för jordbruksföretag på mellan 300 och 1 500 kronor per hektar och år, även vid en bibehållen skördenivå

4. Effekterna skulle bli störst för gårdar med liten fältstorlek, stor vallodling och för växtodlingsgårdar med stor andel höstspannmål i Götalands och Svealands slättbygder.

5. Alla trädgårdsgrödor skulle drabbas och ett stort behov av manuell arbetskraft skulle uppstå.

6. Det skulle bli svårt att odla fånggrödor och finns risk för minskad höstsådd areal och att svårbrukad jordbruksmark tas ur produktion.

7. Ökad kväveutlakning på grund av ökad och tidigare bearbetning och mindre arealer som är bevuxna på hösten och vintern.

8. Ökat utsläpp av växthusgaser på grund av ökad bränsleåtgång och ökad odlingsareal om skörden minskar.

9. Påverkan på biologisk mångfald är svår att uppskatta. Det kan bli en påverkan på arter och organismgrupper genom direkt kontakt med glyfosat men också långsiktigt på grund av ändringar i hur odlingen sker. Det behövs mer kunskap om hur glyfosat påverkar olika arter.

LÄS MER: Så kommenterade LRF Jordbruksverkets rapport

LRFs växtskyddsexperter kommenterar

Agneta Sundgren: Kort odlingssäsong gör att Norden extra utsatt

– Mot bakgrund inte minst av AGGs slutsatser anser LRF att glyfosat ska vara godkänt även framöver. Hela EU skulle drabbas av ett förbud, men för oss i Norden gör vår odlingssäsong att vi är särskilt utsatta. Vi har inte så lång tid på oss på hösten att hinna så höstgrödor och bryta vallar, säger Agneta Sundgren som arbetar som växtskyddsexpert på LRF tillsammans med Johanna Eén.

Johanna Eén: Beslutsfattare behöver vara medvetna om effekterna

– Slutsatserna i den första delen av utvärderingen är glädjande. Det är angeläget att politiker och beslutsfattare har en kunskap och medvetenhet om de effekter som en begränsning av ämnet skulle få på gårdsnivå i Sverige idag, säger växtskyddsexpert Johanna Eén.