Glyfosat är världens, och Sveriges, vanligaste substans i växtskyddsmedel och används för att bekämpa ogräs. I år börjar en ny utvärdering av ämnet, som i dag har ett godkännande inom EU till den 15 december 2022.

Vad händer, rent konkret, i frågan?

Just nu: Växtskyddsmedelfirmor som vill ha ett förlängt godkännande för sina glyfosatprodukter lämnade in sin ansökan i december 2019 och har nu ett halvår på sig att ta fram alla studier som de vill åberopa.

I juni 2020 börjar AGG, Assessment Group on Glyphosate, där experter från kemikaliemyndigheterna i Sverige, Nederländerna, Frankrike och Ungern ingår, sin rent vetenskapliga utvärdering av studierna om glyfosat.

I juni 2021, efter ett år alltså, överlämnar AGG sina slutsatser till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa.

Sommaren 2022 lämnar Efsa över sina slutsatser till EU-kommissionen. Efsa har då breddat underlaget genom bland annat dialog med olika experter.

Hösten 2022 presenterar EU-kommissionen ett förslag som medlemsländerna får rösta om. Det är framförallt här som politiken kommer in i processen.

Senast 15 december 2022 måste EU-länderna ha röstat om ett nytt förslag. Då löper nuvarande godkännande ut.

9 konsekvenser om glyfosat försvinner

Jordbruksverket har analyserat möjliga konsekvenser i Sverige om glyfosat skulle försvinna. De är bland annat följande:

1. De ekonomiska konsekvenserna beräknas uppgå till mellan 375 och 700 miljoner kronor per år på nationell nivå.

2. Den totala samhällsekonomiska förlusten med ökad kväveutlakning och växthusgasutsläpp uppskattas till 425-790 miljoner kronor.

3. Resultatförsämring för jordbruksföretag på mellan 300 och 1 500 kronor per hektar och år, även vid en bibehållen skördenivå

4. Effekterna skulle bli störst för gårdar med liten fältstorlek, stor vallodling och för växtodlingsgårdar med stor andel höstspannmål i Götalands och Svealands slättbygder.

5. Alla trädgårdsgrödor skulle drabbas och ett stort behov av manuell arbetskraft skulle uppstå.

6. Det skulle bli svårt att odla fånggrödor och finns risk för minskad höstsådd areal och att svårbrukad jordbruksmark tas ur produktion.

7. Ökad kväveutlakning på grund av ökad och tidigare bearbetning och mindre arealer som är bevuxna på hösten och vintern.

8. Ökat utsläpp av växthusgaser på grund av ökad bränsleåtgång och ökad odlingsareal om skörden minskar.

9. Påverkan på biologisk mångfald är svår att uppskatta. Det kan bli en påverkan på arter och organismgrupper genom direkt kontakt med glyfosat men också långsiktigt på grund av ändringar i hur odlingen sker. Det behövs mer kunskap om hur glyfosat påverkar olika arter.

LÄS MER: Så kommenterade LRF Jordbruksverkets rapport

LRFs växtskyddsexperter kommenterar

Agneta Sundgren: Kort odlingssäsong gör att Norden drabbas hårdare

– Nu sker en ny utvärdering, men mot bakgrund av det vi vet om glyfosat idag anser LRF att ämnet bör vara godkänt även framöver. Hela EU skulle drabbas av ett förbud, men för oss i Norden gör vår odlingssäsong att vi är särskilt utsatta. Vi har inte så lång tid på oss på hösten att hinna så höstgrödor och bryta vallar, säger Agneta Sundgren som arbetar som växtskyddsexpert på LRF tillsammans med Johanna Eén.

Johanna Eén: Politikerna måste vara medvetna om konsekvenserna

– Våra politiker behöver vara medvetna om de här konsekvenserna. Ett ämne som klarar utvärderingen ska normalt godkännas med upp till 15 år, och om ny fakta skulle komma fram finns alltid möjlighet till omprövning. Det är generellt angeläget att reglerna för utvärdering och de processer som finns verkligen följs och att hänsyn tas till fakta – det gäller glyfosat och alla andra ämnen.