LRF arbetar för att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla sorter, med hög effektivitet, tillgängliga inom jordbrukset och den yrkesverksamma trädgårdsproduktionen.

Vi arbetar också med att minska riskerna, både för hälsa och miljö, som finns kring användningen av växtskyddsmedel. Användningen av växtskyddsmedel ska vara behovsanpassad och restriktiv.

Bekämpningsmedel består av både biocider och växtskyddsmedel. Till biocider räknas bekämpningsmedel som används för bland annat desinfektion, konservering, träskydd, mot skadedjur (till exempel gnagare och insekter) och båtbottenfärger. Växtskyddsmedel används för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk mot svampar, insekter och ogräs.

Bra klimat i Sverige

I Sverige har vi bra förutsättningar genom klimatet, med kalla vintrar som minskar trycket från svampar och insekter i odlingen. Växtskyddsarbetets mål är att minimera skadegörares angrepp på grödan så att ekonomisk skada kan undvikas. Samtidigt måste miljön skyddas mot negativ påverkan, brukarens hälsa inte riskeras, produktionssystemets uthållighet och livsmedlens kvalitet upprätthållas. Integrerat växtskydd, som är en del av en integrerad produktion, innebär möjligheter att kontinuerligt utveckla och förbättra produktionssystemen och dess metoder.

Effektivt växtskydd saknas

Sedan flera år saknas ett effektivt växtskydd i flera trädgårdskulturer – i så väl den ekologiska som den konventionella produktionen. Skälet är att Sverige i  många fall är en för liten marknad för att introducera nya växtskyddsmedel. Framför allt drabbar detta svensk trädgårdsproduktion, men också andra grödor som odlas på liten areal. Idag måste vissa akuta situationer lösas genom tillfälliga dispenser. Odling av exempelvis lök, äpple, åkerbönor, konservärter är ofta beroende av nöddispenser. Bristen på ett effektivt växtskydd är ett hinder för utveckling och företagande i flertalet trädgårdskulturer i Sverige.

I Sverige har vi endast en handfull grödor som odlas på arealer över 100 000 hektar. Resten är mindre kulturer sett ur ett marknadsperspektiv. Sverige tillhör den så kallade Norra zonen, som endast utgör 10 procent av EUs totala åkerareal.

För företag som ansöker om godkännande av växtskyddsmedel innebär att färdigställa och genomföra en ansökan stora kostnader, i vissa fall många miljoner kronor, vilket måste vägas mot framtida försäljningsmöjligheter.

Den lilla marknad som den Norra zonen utgör blir därmed mindre intressant för dessa företag, vilket leder till färre ansökningar om godkännande. Det finns exempel där växtskyddsföretagen inte ens ansöker om registrering i Norra zonen och därmed inte heller i Sverige.

Minor Use-projektet gynnar LRF-medlemmarna 

Via projektet Minor Use arbetar LRF genom försöksverksamhet med att ta fram underlag till ansökningar om växtskyddsmedel för den svenska yrkesverksamma trädgårdsproduktionen. Detta gynnar företagsamhet, sysselsättning, en levande landsbygd och konsumentens möjlighet att fortsatt kunna köpa svenskproducerad frukt, grönt och krukväxter.

När växtskyddsmedel försvinner från Sverige, men är fortsatt tillåtna inom EU och framför allt i våra grannländer, snedvrids konkurrensen. Det ökar risken för att produktionen försvinner från Sverige. Det drabbar både företagarna och Sverige som land, men också konsumenterna som istället hänvisas till importerade varor som kan produceras på ett sätt som Sverige inte tillåter.  

Växtskydd -
Det här tycker och gör LRF i korta drag:


Tycker

  • Ett fungerande växtskydd är ett samhällsansvar. Sveriges odlare behöver ha motsvarande möjligheter till ett effektivt och hållbart växtskydd som övriga odlare inom EU. Det är därför angeläget att Sverige agerar samstämt med övriga medlemsländer och inte inför nationella särregler som försvårar för landets produktion, samtidigt som produktionen fortsätter någon annanstans.
  • Politiker och beslutsfattare behöver styra ansvariga myndigheter mot att ta ett gemensamt ansvar för att den svenska odlingen ska ha tillgång till ett fungerande växtskydd. De behöver också agera samstämt och utifrån odlarnas behov.
  • Forskning och innovation är nödvändigt för en utveckling av växtskyddsmedel och strategier, såväl för att stärka produktionens konkurrenskraft som för att minimera miljörisker.

Gör

  • Genom näringspolitiskt arbete och opinionsbildning verkar LRF för att Sveriges odlare ska ha tillgång till ett effektivt och hållbart växtskydd.
  • LRF har regelbundet gemensamma möten med Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och branschorganisationen Svenskt Växtskydd. Målet för mötena är att komma fram till vilka möjligheter var och en har att bidra till svensk odlings konkurrenskraft.
  • Med hjälp av branschavdelningarna inventerar LRF vilket behov av växtskydd som finns i olika produktionsgrenar och gör nödvändiga och möjliga ansökningar om dispenser och så kallade UPMA (utvidgning av produktgodkännanden för mindre användningsområden).
  • Tar initiativ till och driver fältförsök för att få underlag till ansökningar som kan bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning.