Om gårdsförsäljning

Gårdsförsäljning av alkohol är en av flera viktiga reformer för att fler ska kunna leva och verka på landsbygden. Den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker har utvecklats snabbt de senaste åren med nya vinproducenter, mikrobryggerier, cidermakare och destillerier som etableras runt om i Sverige.

Dryckesbranschen är inte en isolerad bransch utan är en viktig pusselbit i en lokal samverkan på landsbygden som skapar attraktionskraft och utveckling. Det finns ett ökat intresse från nya typer av långsiktiga investerare som närmar sig de gröna näringarna med ny teknik och med intresse för dryckes- och besöksnäringen.

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Bevaka ett sakområde för att få ett notismejl när vi publicerar nytt innehåll om det du är interesserad av.

Logga in för att börja bevaka det här ämnet

Till sidomenyn

Stort intresse bland konsumenter

Medvetna konsumenter som värdesätter matkultur visar ökat intresse för lokala råvaror och närproducerade produkter. Efterfrågan på att förstå produktionsprocessen för mat och drycker har ökat markant. Genom gårdsförsäljning av alkohol och andra lokala drycker kommer en positiv inverkan både på dryckesföretag och det lokala samhället.

Det finns en betydande entusiasm bland konsumenter att besöka svenska producenter och samtidigt kunna köpa med sig produkter i direkt anslutning till besöket. Idag är inte det möjligt.

Till sidomenyn

Avsaknaden av gårdsförsäljning hämmar landsbygdsutveckling

Besökare saknar idag möjligheten att köpa produkter direkt från produktionsstället och måste istället gå till Systembolaget. Detta hindrar potentialen för landsbygdsutveckling samt utvecklingen av besöksnäringen på landsbygden och måltidsturism.

Småföretag utgör en viktigt del av dryckesbranschen. Det flesta företag har endast ett par anställda och en närvaro som är särskilt stark i mindre befolkade regioner. Gårdsförsäljning är avgörande för dessa företag när det kommer till att skapa nya arbetstillfällen.

Enkätundersökningar från LRF Lokal Mat & dryck, som genomförts av Ipsos år 2020 och 2021, visar att småskaliga alkoholtillverkare förväntar sig en ökning på 200% av antalet arbetstillfällen om de gavs möjligheten att bedriva gårdsförsäljning.

Det skapar förutsättningar för ökad turism, främjar besöksnäringen och därigenom kan möjligheterna till fortsatt innovation och tillväxt stärkas.

Till sidomenyn

LRF vill att:

  • Lagstiftningen kring gårdsförsäljning ska utformas med ett fokus på småföretagande och landsbygdens bästa, samtidigt som Systembolagets monopol bevaras.
  • Riksdagen beslutar om en gårdsförsäljningsmodell som inkluderar alla småskaliga tillverkare av hantverksmässigt producerad alkoholdryck att sälja från sitt produktionsställe.
Till sidomenyn

Frågor och svar

I december 2021 lades utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker på regeringens bord, med ett förslag på hur gårdsförsäljning kan införas i Sverige, samtidigt som Systembolagets monopol säkras.

Utredningens främsta och avgörande uppdrag var att besvara frågor om hur gårdsförsäljning kan harmoniera med Sveriges modell för alkoholmonopol enligt EU-rätten, samt vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som gårdsförsäljning kan innebära. 

Utredningens slutliga bedömning landade i att en restriktiv form av gårdsförsäljning är förenlig med EU-rätten utan att försvaga detaljhandelsmonopolets ställning i Sverige.

Det förslag som utredningen lade fram är en mycket restriktiv besöksnäringsmodell som är begränsad till småskaliga och oberoende tillverkare med hantverksmässig produktion.   

En besökare får max köpa med sig 0,7 liter sprit, 3 liter vin eller 3 liter starköl under förutsättning att de i anslutning till besöket först har betalat för ett studiebesök eller en provning.

På detta sätt särskiljer sig gårdsförsäljningsmodellen från Systembolagets detaljhandelsmodell genom att den ställer besöket på tillverkningsstället i centrum snarare än själva försäljningen.

  • Fler arbets­tillfällen
  • Stärka näringsliv på gles- och landsbygd i hela Sverige
  • Öka intresset för Sverige som en besöksdestination, på samma sätt som i andra EU-länder
  • Skapa attraktionskraft och utveckling på landsbygden
  • Öka intresse från nya typer av långsiktiga investeringar
  • Ny teknik och innovationer inom de gröna näringarna

De företag som kommer att vara föremål för att kunna ansöka om gårdsförsäljning, d.v.s. hantverksmässig produktion, småskaliga och oberoende – motsvarar idag knappt 0,7% av den totala produktionen alkoholdrycker i Sverige.

Det finns inget fall genom EU:s historia där en medlemsstat blivit tvingad att avstå ett nationellt monopol.

I Finland samexisterar gårdsförsäljning med detaljhandelsmonopolet. Juridiskt har man gjort bedömningen att åtgärderna är proportionerliga, samt de skäl som åberopas för monopol rörande bland annat folkhälsa inte utnyttjas för att diskriminera andra medlemsstater.

Hade däremot de finska villkoren för gårdsförsäljning underkänts, hade den finska gårdsförsäljningsmodellen behövt justeras - inte det finska alkoholmonopolet.

Vi kan aldrig på förhand säkert få veta hur EU-domstolen kommer att se på saken, om de får möjlighet. Men även om de i efterhand skulle underkänna en införd rätt till gårdsförsäljning, betyder det inte att det svenska detaljhandelsmonopolet äventyras. 

För att reformen ska få den träffsäkerhet som var utredningens avsikt är det viktigt att regeringen nu tar initiativ till dialog med EU-kommissionen om förslagets förenlighet med EU-rätten och påbörja konstruktiva samtal.

Här är det angeläget att regeringen klargör att gårdsförsäljning inte handlar om en ny försäljningskanal exklusivt för svenska producenter, utan om en modell som ska stärka besöksnäringen och att det är besöket på tillverkningsstället som ska stå i centrum.