PFAS

PFAS är en växande fråga även för lantbruket och livsmedelsproduktionen. I dag finns gräns- och riktvärden för PFAS i flera livsmedel, bland annat kött, mjölk och ägg. Gränsvärdena för dricksvatten till människor har skärpts successivt och sänks ytterligare 2026. För dricksvatten till djur finns ännu inga fastställda gränsvärden.

I Sverige är PFAS-föroreningar oftast koncentrerade till specifika områden, särskilt där brandskum använts. Samtidigt kan ämnena spridas via vatten, vilket innebär att även lantbruk längre från den ursprungliga källan kan påverkas.

För lantbrukare kan PFAS-föroreningar innebära att produktionen tillfälligt måste stoppas, med inkomstbortfall och ökade kostnader som följd. Samtidigt är ersättningsprocesserna ofta långa och komplicerade, även när snabba åtgärder krävs för att begränsa skadorna. Om föroreningar sprids till mark, vatten och foder i större omfattning riskeras inte bara enskilda verksamheter – på längre sikt kan även Sveriges livsmedelsförsörjning påverkas.

PFAS förekommer även i vissa växtskyddsmedel som är godkända av svenska och europeiska myndigheter. LRF följer utvecklingen och myndigheternas hantering noga.

LRF arbetar för att synliggöra lantbrukets situation i denna komplexa fråga – både genom att lyfta konsekvenserna för drabbade lantbrukare och genom att verka för en balanserad hantering där miljö, livsmedelssäkerhet och produktionsförutsättningar vägs samman.

En särskild arbetsgrupp inom LRF samordnar arbetet med PFAS-frågan. LRF bevakar myndigheternas insatser och driver frågor som rör rättssäkerhet, tydlig samordning, praktisk vägledning och snabb ersättning till lantbrukare som påverkas.