Om arrende

För en markägare som själv inte är aktiv jordbrukare är arrende ofta ett bra alternativ då arrendatorn brukar och tar hand om marken i enlighet med arrendeavtalet. För en jordbrukare å andra sidan är arrende intressant om man vill utöka och rationalisera sin produktion. Kapitalbehovet för investering i mark minskar vilket är en fördel i ett läge där man är nyetablerad.  

Till sidomenyn

Arrendelagstiftningen

Arrendelagstiftningen är ett fundament för avtal mellan markägare och arrendatorer och LRFs medlemmar representerar båda dessa grupper.  

Som en följd av den nationella livsmedelsstrategin 2017 och konkurrenskraftsutredningen 2015 gav regeringen SLU ett uppdrag att analysera effekter av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen. Om sidoarrende konstaterade SLU 2018 att en ökad avtalsfrihet mellan parterna borde övervägas. Regeringen har inte återkommit med något förslag till ändrade regler och LRF följer frågan nära, bland annat i LRFs Arrenderåd. 

Till sidomenyn

LRFs arrenderåd

Arrenderådet är ett rådgivande organ till LRFs styrelse och bildades 1975. Det består av 4 representanter vardera från markägarsidan och arrendatorsidan. Ordförande är en ledamot från LRFs förbundsstyrelse och en LRF-tjänsteman är sekreterare. En tjänsteman från Ludvig & Co deltar även i Arrenderådets arbete. Normalt träffas rådet 3 ggr/år. 

Arrenderådet behandlar lagstiftningsfrågor kopplat till arrende, fastställer LRFs arrendemallar och följer utvecklingen på arrendemarknaden. 

Till sidomenyn Till sidomenyn Till sidomenyn Till sidomenyn

Vanliga juridiska frågor om arrende

Det här innehållet är låst.

Detta innehåll är endast tillgänglig för betalande medlemmar i LRF. Du som är medlem kan logga in med knappen nedan för att se innehållet.