I dag finns gräns- och riktvärden för PFAS i flera livsmedel, bland annat kött, mjölk och ägg. Gränsvärdena för dricksvatten till människor har skärpts successivt och sänks ytterligare 2026. För dricksvatten till djur finns ännu inga fastställda gränsvärden.
I Sverige är PFAS-föroreningar oftast koncentrerade till specifika områden, särskilt där brandskum använts. Samtidigt kan ämnena spridas via vatten, vilket innebär att även lantbruk längre från den ursprungliga källan kan påverkas.
För lantbrukare kan PFAS-föroreningar innebära att produktionen tillfälligt måste stoppas, med inkomstbortfall och ökade kostnader som följd. Samtidigt är ersättningsprocesserna ofta långa och komplicerade, även när snabba åtgärder krävs för att begränsa skadorna. Om föroreningar sprids till mark, vatten och foder i större omfattning riskeras inte bara enskilda verksamheter – på längre sikt kan även Sveriges livsmedelsförsörjning påverkas.
PFAS förekommer även i vissa växtskyddsmedel som är godkända av svenska och europeiska myndigheter. LRF följer utvecklingen och myndigheternas hantering noga.
Särskilt om växtskyddsmedel och TFA
Sommaren 2025 fattade Danmark beslut om med nästan omedelbar verkan förbjuda alla växtskyddsmedel, totalt sex verksamma ämnen och 33 enskilda produkter som bryts ned till TFA (triflourättiksyra), den minsta PFAS-molekylen.
Miljøstyrelsen forbyder 23 pesticidmidler - Miljøstyrelsen
Eftersom Danmark och Sverige, och övriga nordiska samt baltiska länder, har ett samarbete kring godkännanden av växtskyddsmedel behöver Kemikalieinspektionen (KemI) undersöka vad det danska beslutet innebär för svensk del och en redogörelse ska komma under hösten.
På kort sikt vore det inte möjligt att producera höstvete, potatis, oljeväxter och trädgårdsgrödor i dagens volymer om Sverige fattar motsvarande snabba beslut som Danmark.
Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, arbetar på en rapport om riskerna med TFA. Den är försenad men väntas bli klar i början av 2026.
