Minskad produktion av mjölk, kött och spannmål men ökad produktion av proteingrödor är kommissionens bedömning för jordbruksmarknaderna de kommande tio åren när EU-jordbruket klimat- och miljöanpassas.

Till sidomenyn

EU Agricultural Outlook 2022-2032

Minskad produktion av mjölk, kött och spannmål men ökad produktion av proteingrödor är kommissionens bedömning för jordbruksmarknaderna de kommande tio åren när EU-jordbruket klimat- och miljöanpassas.

EU-kommissionen presenterade tidigare i december årets utblick för det europeiska jordbruket på medellång sikt, EU Agricultural Outlook 2022-2032.

Kommissionens analys spår minskad tillväxt i produktionen för flera av jordbrukets sektorer. Under viss givna förutsättningar bedöms produktionen av vissa grödor stagnera eller till och med minska något medan mjölk och köttproduktionen förväntas minska. Konsekvensen blir att också exporten backar. Och detta i en enligt OECD FAO fortsatt relativt starkt växande global marknad.

Utblicken tar hänsyn till att ökad hållbarhet för miljö och klimat i den mån lagstiftning är på plats. Detsamma gäller annan policy såsom jordbruks- och handelspolitik. I konsumtionsutvecklingen ser en trend mot ökad efterfrågan på vegetabiliskt protein.

Till sidomenyn

Växtodling

Stagnerande avkastning på grund av klimatförändring och mindre satsvaror

Spannmål

En något lite minskad spannmålsareal och försämrad avkastning väntas minska EUs spannmålsproduktion den kommande tioårsperioden. Det är enligt rapportförfattarna negativ inverkan från klimatförändringen i kombination med ekonomiska och politiska faktorer som påverkar användningen av insatsvaror såsom gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och bevattning som i det kortare perspektivet får en inverkan på EUs spannmålsavkastning. Till detta kommer ökad tillämpning av mer lågavkastande produktionssystem (eko) som också påverkar utvecklingen. 2032 bedöms produktionen ligga 1,1 miljoner ton lägre än genomsnittligt 2020-2022. Sett till de olika spannmålslagen väntas arealen vete öka medan densamma för korn och majs minskar. Arealen för havre, råg, ris och övriga spannmålslag väntas ligga stabilt.

På EU-marknaden väntas användningen av spannmål till foder falla tillbaka något till följd av minskad animalieproduktion. Humankonsumtionen väntas öka, men inte så att det väger upp en minskad efterfrågan inom fodersektorn.

På exportmarknaderna bibehåller EUs spannmål sin goda konkurrenskraft och handlade volymer bedöms växa med 5,8 procent till 2032.

Producentpriserna väntas sjunka något de närmaste tre åren, men bedöms inte sjunka tillbaka till pre-Covid nivåer förrän i slutet av prognosperioden.

Oljeväxter

Oljeförarealen, särskilt för raps och solrosfrö, väntas krympa medan arealen för soja och andra proteingrödor bedöms växa och totalt sett för oljeväxtkomplexet ge en ökad europeisk produktion. Bakom bedömningen ligger enligt rapportmakarna EU-politik för produktion av proteingrödor, regler för växtföljd, fler ekobesättningar i mjölksektorn, märkta sojaprodukter (t ex GMO-fritt), tryck mot ”avskogningsfri soja” och särskilt för baljväxter rörelsen mot mer växtbaserade dieter.

Produktionen väntas öka av både proteingrödor och oljefrö, den senare tack vare fortsatt ökad avkastning. Sett till handelssituationen fram till 2032 förblir EU nettoimportör av produkterna inom oljeväxtkomplexet. Men underskottet i handelsbalansen krymper under perioden från 20 miljoner ton 2020-2022 till 17,5 miljoner ton 2032 tack vare minskad import, men också ökad export.

Till sidomenyn

Mjölk och mejeriprodukter

Nytt högre jämviktpris för mjölk

EUs mjölkproduktion bedöms bli mer hållbar och segmenterad med ytterligare ökning av alternativa produktionssystem såsom eko, GMO-fritt, betesbaserad och så vidare*. Totalt sett kan produktionen komma att minska något när avkastningsförbättringar inte bedöms kunna kompensera för ett minskat antal djur. EUs mjölkkobesättning väntas minska med 10 procent fram till 2032. Den mesta mjölken framåt väntas förädlas till ost och vassleprodukter, produkter för vilka efterfrågan globalt växer som mest.

Avkastningsförbättringarna europeisk mjölkproduktion fått se under lång tid väntas slå av på takten. Olika hållbarhetsparametrar väntas fortsätta att forma EUs mjölkproduktion de kommande tio åren. Ett mervärde kommer att skapas genom hög kvalitet, hållbarhetsstandarder och diversifierade produktionssystem.

Konsumtionen av mjölk och mejeriprodukter i EU är redan som det är relativt mogen. Den bedöms enligt rapportförfattarna fortsatt stabil, men mer segmenterad och specialiserad. Särskilt väntas ”functional” och näringsberikade mejeriprodukter att vinna terräng hos vissa konsumentgrupper. Konsumtionen av ost, grädde och nya färska mejeriprodukter samt vassle kan växa medan den vänas stabil för smör och helmjölkspulver.

Världsmarknaden för mejeriprodukter fortsätter att växa, men bedöms ha lägre tillväxttakt de kommande tio åren. EU väntas i denna utveckling se minskad export, men ändå behålla sin position på världsmarknaden för mejeriprodukter, en. På världsmarknaden bedöms EUs export av helmjölkspulver minska, exporten av skummjölkspulver väntas se minskad tillväxt

medan exporten av vassleprodukter som insatsvara i andra livsmedel bedöms bidra till mervärdet för europeisk mjölk.

Globalt väntas produktionstillväxten ligga på ungefär dagens nivå på runt 2 procent per år. Andra länder väntas ta vid där EU tappar 10 procent av sin produktion. Inte minst bedöms länder i Asien (särskilt Indien och Pakistan) och länder i Afrika stå för närmare en tredjedel av produktionsökningen tio åren.

Till 2032 väntas mjölkpriset till den europeiske mjölkbonden ha nått en ny jämvikt mellan nuvarande rekordnivåer och ett genomsnitt av priserna de senaste åren.

*2020 kom 20 procent av EUs mjölkinvägning från olika extensiva produktionssystem. 4 procent av mjölken kom från ekoproduktion.

Till sidomenyn

Kött

Nötkött

EUs produktion och konsumtion av nötkött väntas fortsätta att backa den kommande tioårsperioden. Produktionen bedöms minska med 9 procent och konsumtionen med 7,8 procent. Produktionsminskningen rymmer olikheter inom unionen. Här finns också åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken som kopplade inkomststöd och eco-schemes som tillsammans med relativt bra prisutsikter kan dämpa utvecklingen, dock inte vända den är bedömningen. Konsumtionsförändringen leder fram till en per capitakonsumtion på 9,5 kg/person och år, att jämföra med 10,3 kg/person och år.

Importefterfrågan globalt på nötkött växer med 1,3 miljoner ton mellan 2020-2022 och 2032. EUs export väntas mot bakgrund av ökad efterfrågan hos viktiga handelspartners öka med 1,2 procent per år över perioden. Exporten går framför allt till mervärdes-/högprismarknader i EUs närhet som Storbritannien, Norge och Schweiz. Men även länder med vilka EU nyligen ingått handelsavtal som Japan och Kanada kan vara intressanta. Importen väntas sakta backa för att 2032 landa på nivån innan Covid.

Prisnivån väntas sjunka från 2022 års höga nivå med stabilare balans mellan utbud och efterfrågan samt förväntat lägre kostnader, men stabilisera sig runt 4000 euro/per ton mot bakgrund av en stark internationell efterfrågan.

Griskött

Griskött tillhör de köttslag som rapportförfattarna bedömer kommer att påverkas relativt starkt av konsumenttrender med hälsa, miljö och djurvälfärd i fokus. Konsumtionen inom EU bedöms minska med 4 procent över perioden.

För produktionen väntas AFS och en situation utan vaccin i sikte tillsammans med striktare miljölagstiftning i vissa EU-länder få betydande konsekvenser för produktionen, vars tillväxttakt bedöms backa med 1 procent per år, eller totalt med 2,2 miljoner ton, under prognosperioden.

Exporten väntas mot bakgrund av utvecklingen, inte minst osäkerhet kring handelsrestriktioner på grund av AFS, falla med 3,2 procent per år. Såväl Kina som alternativa marknader i Asien såsom Japan, Vietnam och Filippinerna bedöms komma att minska sin import. Marknader som Sydkorea, Australien samt länder i Afrika söder om Sahara och europeiska grannar bedöms kunna stå för nya exportmöjligheter. Producentpriserna i EU bedöms sjunka från sina relativt höga nivåer 2022. Prisfallet kan bromsas av diverse faktorer från 2025 för att därefter stabiliseras runt 1500 euro/ton fram till 2032.

Får och get

För EUs får- och getproduktion vänder den nedåtgående trenden och produktionen bedöms öka med 0,2 procent per år de kommande tio åren. Framför allt står EUs medlemsländer i östra EU förproduktionsökningen. Kopplade inkomststöd och en tight balans mellan utbud och efterfrågan på världsmarknaden att driva utvecklingen.

EUs konsumtion per capita bedöms oförändrad. Importen väntas falla på grund av ökad efterfrågan i Asien. EUs export av levande djur minskar av djurskyddsskäl medan exporten av kött bedöms öka från 2023-2024 som ett resultat av konsoliderad och stärkt handel med Near and Middle East (frågan är vilka länder man avser, ibland är termerna synonyma, ibland avser Near East Balkan och Turkiet, ibland ingår Nordafrika i begreppet Middle East….) .

Priserna väntas backa från dagens nivå, men sannolikt landa på en betydligt högre nivå den rådande innan Covid-pandemin.

Fjäderfäkött

Efter att ha fallit tillbaka något på senare år på grund av höga kostnader för insatsvaror och utbrott av fågelinfluensa väntas EUs produktion av fjäderfäkött (huvudsakligen kyckling) öka den kommande tioårsperioden. Konsumtionen fortsätter att växa men i lägre takt än tidigare (1,9 procent 2012-2022 och 0,2 procent kommande tioårsperiod). Det är framför allt från griskött som fjäderfäköttet tar marknadsandelar på EU-marknaden.

EUs export av fjäderfäkött utvecklades starkt fram till 2019. Exporten har bestått av styckningsdetaljer som inte konsumeras inom unionen. Under pandemin avtog denna export. Bedömningen framåt är att exporten under den kommande tioårsperioden försiktigt återhämtar sig. En tillväxt på 0,8 procent per år med framför allt Afrika söder om Sahara, Filippinerna och Storbritannien som de viktigaste marknaderna.