LRF i Bryssel

Sedan 1989 har LRF ett kontor i Bryssel för att kunna bevaka och driva det näringspolitiska arbetet inom EU. Redan då insåg LRF att besluten i EU skulle få konsekvenser för svenskt lantbruk. Brysselkontorets roll är därför att medverka till att beslut som tas av EU:s olika institutioner blir så bra som möjligt för Sveriges bönder och deras kooperativa företag. Kontoret ansvarar också för kontakter med andra bondeorganisationer. 

LRF i Bryssel arbetar med att samordna, stötta och driva näringspolitiska sakfrågor ihop med experter och förtroendevalda i LRF i Sverige. Kontoret bidrar också till att utveckla och underhålla nätverket på plats, och för in EU-perspektivet i organisationens övriga arbete. 

Brysselkontoret kan liknas vid LRFs förlängda arm och ska medverka till att beslut som fattas av EU:s olika institutioner blir så bra som möjligt för svenska lantbrukare och deras kooperativa företag.

Kontoret arbetar nära i samarbete med andra bondeorganisationer i EU genom paraplyorganisationen Copa Cogeca som sammanlagt företräder över 22 miljoner lantbrukare och 20 000 lantbrukskooperativ i EU. Kontoret träffar regelbundet andra intresseorganisationer på plast. Förutom att jobba nära Copa Cogecas andra medlemsorganisationer driver LRF på egen hand frågor mot EU:s institutioner; EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet. 

Till sidomenyn
Till sidomenyn

För att Sverige ska ha möjlighet att ta del och dra nytta av EU i så stor utsträckning som möjligt krävs engagemang hos svenska politiker på alla nivåer. Det är en förutsättning för att Sverige som föregångsland ska kunna få genomslag för våra idéer och lösningar i de gröna näringarna, och i andra sektorer. Dessutom har Sverige i EU-samarbetet en möjlighet att bidra till en grön omställning som ger goda förutsättningar för att kombinera hållbart brukande, produktion och konkurrenskraft för de gröna näringarna.

Svensk livsmedelsproduktion ligger långt fram i ett internationellt perspektiv vad gäller produktivitet och hållbarhet. Sverige har därför goda förutsättningar att visa att det går att kombinera brukande med hållbar produktion och samtidigt vara konkurrenskraftig på marknaden. Den nationella livsmedelsstrategin, det svenska klimatmålet och de nationella miljömålen lägger en bra grund för ökad hållbar livsmedelsproduktion.

Under våren 2023 håller Sverige ordförandeklubban i Rådet men redan innan jul presenterades de övergripande prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet: säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och demokrati.

För jordbruket kommer fokus ligga vid genomförandet av EU:s gröna given, tryggad livsmedelsförsörjning och att fortsatt följa situationen på EU:s marknader speciellt med anledning av invasionen av Ukraina och dess effekter. Som ordförandeland förutsätter Sverige att Rysslands krig i Ukraina fortsatt kommer påverka tillgången och priset på insatsvaror, samt handeln med livsmedel globalt.

In i ordförandeskapet tar Sverige även med sig en rad olika pågående processer, där ibland förhandlingarna av den nya växtskyddsförordningen (SUR) men även en rad nya filer. Bland dessa finns till exempel EU-kommissionens förslag för Skogsövervakning och strategiska skogsplaner, lagstiftningen för nya genetiska tekniker (NGT), revideringen av geografiska indikatorer och revisionen av regleringen för livsmedelsinformation till konsumenter (FIC).

Ordförandeskapets främsta prioritering på miljö- och klimatsidan är att avsluta förhandlingarna på de återstående delarna i klimatpaketet Fit for 55, där bland annat revideringen av förnyelsebartdirektivet (RED III) ingår. Därtill tillkommer en rad lagförslag där de vill se antingen rådslutsatser eller generella inställningar, samt helt nya förslag så som regelverk för gentekniker tekniker (NGT) som ska presenteras av EU-kommissionen under andra kvartalet. De planerar även ha klartrådslutsatser i juni om förslaget om återställande av natur (Nature Restauration Law, NRL).

LRF ser det svenska ordförandeskapet i Rådet som en möjlighet att visa upp svenska förutsättningar och styrkor, samt ta ledarskap i de många processer som pågår i EU som berör våra sektorer.

Idag arbetar omkring 22 miljoner människor i EU inom jordbrukssektorn, som tillsammans med livsmedelssektorn står för cirka 3,6 procent av EU:s samlade BNP. EU:s jordbruksareal utgjorde 2016 över 38 procent av unionens totala landyta och producerar varje år omkring 300 miljoner ton spannmål och 40 miljoner ton kött. Utöver det bidrar EU:s lantbrukssektor till jobbtillfällen på landsbygder, biologisk mångfald och inbindning av koldioxid.

Utifrån de mycket olika förutsättningar skogen har i de olika EU-länderna anser LRF att det är viktigt att slå vakt om det nationella ansvaret att styra över skogsresursen.  

EUs skogsstrategi för 2030, som presenterades i juli 2021, tar liten hänsyn till de stora olikheterna i skogstillgång och skogsskötsel inom EU. I förslaget föreslås ensidigt hur skogarna ska vara artsamansatta och hur avverkning ska gå till.  

Därför är det viktigt att svenska politiker agerar både i Bryssel och på hemmaplan för att undvika detaljregleringar.  

  • Stå upp för det nationella självbestämmandet inom EU i frågor som rör skogen.  

  • Svensk implementering av internationella åtaganden behöver utgå från ett övergripande regelförenklingsperspektiv och med beaktande av konsekvenser för svensk konkurrenskraft. 

Till sidomenyn

Läs mer

Till sidomenyn

Kontakt

Välkommen att kontakta oss!

Anna Ek

Näringspolitisk rådgivare

Telefon:

+32 471 78 14 01

E-post:

anna.ek@lrf.se

Ingrid Rydberg

Kontorschef

Telefon:

+32 475 44 56 73

E-post:

ingrid.rydberg@lrf.se

Nicklas Lindström

Näringspolitisk rådgivare

Telefon:

+32 473 66 08 30

E-post:

nicklas.lindstrom@lrf.se

Kristin Larsen

Kontorsadministratör

Telefon:

+32 478 80 98 22

E-post:

kristin.larsen@lrf.se

Adress till kontoret

Rue de Trèves 61, 1040 Bryssel, Belgien

Telefon:

+32 280 06 64
Till sidomenyn