I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. I dag är vi betydligt fler svenskar, men producerar inte mer mat. Vi litar på importen, som varannan tugga består av.

Sveriges självförsörjningsgrad

Förutom mat är vi också beroende av att importera varor för att kunna driva ett eget lantbruk. Vi importerar energi, foder, bränsle, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar. Vår egen produktion av exempelvis spannmål, sockerbetor, morötter och ägg är godtagbar. Men för att klara behovet av frukt, grönsaker, ost och i stort sett allt kött är vi starkt beroende av import.

Försörjningsgrad i när det är kris

En högre försörjningsgrad gör att Sverige blir mer robust för att till exempel för att kunna hantera olika typer av kriser eller handelshinder.

I fredstid handlar det om att ge utrymme för en mer hållbar produktion, större möjligheter till konsumtion och export av bra livsmedel med lägre klimatpåverkan. Det i sin tur skapar också fler och stabila arbetstillfällen. Handel inom Europa och globalt är något positivt och ligger inte i motsättning till en ökad självförsörjning.

Stora skillnader i landet

Vårt avlånga land med stora skillnader gör förutsättningarna för lantbruk helt olika beroende på var du befinner dig.

I norr finns fördelar med många soltimmar per dygn och långa kalla vintrar som håller efter sjukdomar och skadegörare. 

Svensk trädgårdsnäring är koncentrerad till Skåne där mer än 70 procent av grönsaker, frukt och bär odlas. Framför allt på Gotland, Öland och i Kalmartrakten odlas det bönor - många soltimmar och kalkrika jordar gör det möjligt.

Spannmålsodlingen är stor i Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Där spannmål odlas, bland annat till foder, finns också grisar, kycklingar och äggproduktion. Spannmål från Skåne blir till stor del bröd och alkohol.

Kor, får och lamm finns spritt över nästan hela landet eftersom de kan omvandla gräs från de flesta marker till kött och mjölk.  

Så kan vi öka livsmedelsproduktionen

Sveriges självförsörjningsgrad är omkring 50 procent. I Finland är motsvarande siffra cirka 80 procent. Men det finns stor potential att öka den svenska produktionen inom grönsaks- och potatisodling, all frukt- och bärodling, uppfödning av gris och kyckling liksom uppfödning av kor, får och lamm.

Energismarta växthus ge skjuts till tomat och gurka, nya spännande grödor och växtbaserade proteiner kan utvecklas och mer betor, rotfrukter och potatis kan odlas på många platser i Sverige.

På alla platser där det finns spannmålsodling kan man föda upp mer gris, kyckling och producera fler ägg.

Kor, får och lamm är smarta omvandlare av gräs till kött och mjölk från marker där annat är svårt att odla.

Andra faktorer som påverka etableringen av lantbruk är industrins och slakteriers placering, befolkningstäthet och infrastruktur.

Omkring 600 000 hektar åkermark kan odlas mer effektivt än idag. Relativt sett är andelen outnyttjad mark störst i Norrland och Svealand.

Vissa saker kan vi inte ändra, som var den brukbara jorden finns i landet, antal soltimmar, säsongslängd eller regnmängd.

Andra saker kan vi med rätt förutsättningar påverka, som företagares förutsättningar, slakteriers placering, industrins etablering, orters attraktionskraft, infrastrukturens utbyggnad och vägnät. 

Siffror i volym för några livsmedel     

En siffra över 100 anger att det finns stor möjlighet till export och en låg siffra att beroendet av import är stort för den varan för att det ska räcka till alla.

Livsmedel

2021         

2020       

1988

Tomat              

17%           

17%*             

25%

Äpple               

 28%           

21%*            

20%

Lamm              

 31%          

29%               

85%

Gurka                

49%          

46%*             

55%

Nöt                    

58%          

56%         

90%

Potatis                                

 

94%           

110%

Lök                   

80%          

68%*         

55%

Gris                   

83%          

80%          

110%

Fågel                

76%          

77%           

100%

Mejeri               

73%          

70%          

110%

Ägg                    

87%           

98%           

105%

Socker                                

 

107%          

110%

Morötter            

97%          

92%*          

85%

Spannmål        

116%         

139%          

110%

* Avser 2019
Källa: Jordbruksverket, SCB.

En sammanvägd siffra för all konsumerad mat ligger på cirka 50 procent idag och den låg på cirka 75 procent 1988. Denna beräkning är gjord utifrån konsumtionens värde till skillnad från siffrorna ovan.

Anm: Invånarantal 1988 8,5 miljoner, 2022 10,5 miljoner.