Mat från Sverige
Mat från Sverige
Hälften av maten vi äter kommer från andra länder. Genom att förbättra villkoren för svensk produktion kan vi bygga ett mer robust livsmedelssystem för framtiden.
Innehåll
Till sidomenynDärför ska du välja svenskt
Vad du än äter, välj svenskt – i matbutiken, på restaurang eller i offentlig upphandling. En ökad svensk livsmedelsproduktion bidrar till en bättre miljö och lägre klimatpåverkan globalt.
Frågor och svar
Ja, 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter kommer från importerad mat. Det innebär att vi exporterar miljöpåverkan när vi inte väljer svenskt. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige producerad inom landet. Sedan dess har värdet av andelen svensk mat minskat till omkring 50 procent. Sverige borde istället exportera klimatsmart mat. Vi har goda naturliga förutsättningar, gott om färskvatten, egen foderproduktion och betesmarker som gör att vi kan producera mer kött med låg miljö- och klimatpåverkan.
Man brukar räkna med att vi slänger bort så mycket som var femte matkasse. Matsvinnet står för 8 procent av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med de 14,5 procent som uppstår när vi odlar maten.
Sverige har jordar som är gynnsamma för odling och ett kallare klimat som minskar trycket från många typer av skadegörare. Detta gör att vi är ett av de länder i Europa som använder minst mängd växtskyddsmedel per odlingsyta. Dessutom är den svenska belastningen på grundvattnet är låg jämfört med många andra länder.
Svenska grönsaker, frukt och bär odlas med låg klimatpåverkan. Enligt statistik från Jordbruksverket har energiförbrukningen i växthusodlingen mer än halverat sedan början av 2000-talet, samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med över 80 procent. Äpplen från Nya Zeeland kräver till exempel 5,5-7,5 gånger så mycket energi som svenska äpplen. Den största skillnaden ligger i transporten.
I Sverige har vi bra förutsättningar för att hålla våra grödor fria från angrepp genom ett klimat med kalla vintrar som minskar trycket av svampar och insekter i odlingarna. Svenska trädgårdsföretagare arbetar mycket med biologiska växtskyddsmedel, särskilt i växthus.
Svenskt kött har en låg påverkan på klimatet jämfört med annat kött. Vi har också stränga djurskyddslagar och svenska bönder använder minst antibiotika i hela EU.
Svenska djur är bland de friskaste i världen. Sverige har en lång tradition att förebygga och kontrollera sjukdomar som sträcker sig ända från 50-talet. Genom olika åtgärds- och kontrollprogram är svenska djur välmående och slipper flera sjukdomar som finns i andra länder. Detta har vi uppnått genom ett gott samarbete mellan veterinärer, bönder, branschen och myndigheter. Ett kvitto på att vi har lyckats är att vi använder minst antibiotika inom EU (15 gånger mindre än Tyskland, 3 gånger mindre än Danmark).
Sanningen är inte riktigt så enkel. Konventionell produktion har lägre metanutsläpp per kilo mjölk, framförallt beroende på högre mjölkproduktion per ko. Ekologisk produktion har lägre utsläpp av lustgas per kilo mjölk, framförallt beroende på att man inte använder handelsgödsel. Utsläppen av koldioxid är lägre för ekologisk mjölkproduktion, vilket också förklaras av frånvaron av handelsgödsel samt mindre användning av kraftfoder. Kraftfoder orsakar större utsläpp av koldioxid vid odlingen än grovfoder.
Läs mer
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald, alltså variationen av livsformer i naturen, är avgörande för jord- och skogsbruk. Den inklud...
Den svenska livsmedelsstrategin
Den svenska livsmedelsstrategin handlar om ökad produktion, stärkt beredskap och att möta konsumenternas efterfr...
Därför ska du välja svenskt
Vad du än äter, välj svenskt – i matbutiken, på restaurang eller i offentlig upphandling. En ökad svensk livsmed...
Ekologisk matproduktion
LRF arbetar för att förbättra förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Sverige. Det gäller både ekologiskt o...
Framtidens Bonde
Framtidens Bonde är en serie webbinarier som ger dig en djupare inblick i några av trenderna inom det gröna näri...
Försörjningsgrad
I början av 1990-talet stod Sveriges bönder för 75 procent av landets livsmedelsproduktion. I dag har befolkning...
Försörjningstrygghet
Om Sverige drabbas av kris eller krig behöver maten räcka till hela befolkningen. Förutom lager krävs ett lantbr...
Gårdsbesök
Här hittar du några tips för att göra besöken både lärorika, roliga och säkra. Du som får besök av olika grupper...
Honungsfusket
Honung som inte innehåller honung? Ja, så ser det faktiskt ut när det kommer till importerad honung. Det visar e...
LRF:s reformagenda
LRFs reformagenda beskriver jord- och skogsbrukets betydelse i din kommun.
LRFs övergripande djuromsorgspolicy
Det är genom bondens dagliga skötsel och omsorg om sina djur som god djuromsorg säkras. Det är viktigt att det f...
Marknadssamarbeten
För att ge våra medlemmar bättre förutsättningar att göra bra affärer och för att skapa tillväxt finns LRF med i...
Matkronan
Bondens andel av en betald krona.
Matmarknad
Omsättning och tillväxt för svenska livsmedelsråvaror.
Mer skolmat
Forskning visar att skollunch i Sverige har inneburit stora vinster utifrån ekonomi och hälsa på såväl samhälls-...
Prisutveckling i livsmedelskedjan
LRF bevakar löpande prisutvecklingen i livsmedelskedjan. I dokumentet nedan kan du följa hur priserna på produkt...
Så mycket mat importerar Sverige
Med ökad befolkning och ökat välstånd har vår livsmedelskonsumtion och import ökat genom åren. Men hur ser det u...
Ursprungsmärkning
LRF äger och förvaltar idag två ursprungsmärkningar: Svenskt Sigill och Från Sverige.
Valet 2026
Inför valen till riksdag, regioner och kommuner i september 2026 är det viktigt att få upp det gröna näringslive...
Vi gör jobbet – ge oss förutsättningarna
Maten på bordet, materialen vi bygger med och vår beredskap börjar i det gröna näringslivet. När riksdagsvalet n...
Aktiviteter
För förtroendevalda
Här hittar du som är förtroendevald material som kan användas i ditt påverkansarbete.
Detta innehåll är endast tillgänglig för förtroendevalda på LRF. Du som är förtroendevald kan logga in nedan för att se innehållet.