Svensk mjölk i siffror

Idag finns det ca 3 000 mjölkgårdar och 300 000 mjölkkor i Sverige och vi är självförsörjande på mjölkprodukter till 70 procent. Sverige behöver 126 000 fler mjölkkor, en ökning med 40 procent, för att uppnå 100 procents självförsörjningsgrad. Om vi vore helt självförsörjande på mjölkprodukter skulle det ge 11 000 nya jobb.

Antal mjölkföretag: 2 733 (Jordbruksverkets statistikdatabas, 2023)
Antal kor för mjölkproduktion: 295 040 (Jordbruksverkets statistikdatabas, 2023)

Trenden med färre och större mjölkföretag samt fler kor i lösdrift fortsätter. År 2022 var den genomsnittliga besättningsstorleken 109 kor per företag vilket är en ökning med 5 kor per besättning sedan 2021.

Antalet förprövningar minskade mellan 2021 och 2022 från 11 028 till 7766 förprövade stallplatser för mjölkkor. Antalet förprövade stallplatser för dikor minskade till 6294 och stallplatser för övriga nötkreatur minskade till 14 002 (Förprövningsstatistik, 2023).

Sverige behöver mer mjölk och fler mjölkbönder i hela landet för ökad trygghet i livsmedelsförsörjningen. Ökad mjölkproduktion är nyckeln för att nå målen i livsmedelsstrategin och i arbetet med ökad livsmedelssäkerhet.

Svenska mjölkbönder är en förutsättning för närproducerad mjölk och det är alltid säsong för svensk mjölk.

Total mjölkinvägning: 2 764 200 ton, varav 17 procent ekologisk mjölk (Jordbruksverkets statistikdatabas, 2023).

Produktionen (mjölkinvägningen) minskade med cirka 0,6 procent mellan 2021 och 2022. Positivt var att mjölkinvägningen under slutet av året, september till december 2022, var högre än motsvarande månader året innan.

Avkastning: 10 917 kilo ECM mjölk per ko och år (Växas husdjursstatistik, 2023).

Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag.

Mjölkens sammansättning (i genomsnitt): 4,31 procent fett och 3,54 procent protein (Eurofins, 2022).

Produktion av mejeriprodukter

• 685 900 ton konsumtionsmjölk
• 224 800 ton syrade produkter
• 64 300 ton grädde
• 78 500 ton ost
• 19 100 ton smör
• 66 500 ton mjölkpulver.

Produktionen av konsumtionsmjölk och smör ökade något under 2022 medan produktionen av syrade produkter, grädde och ost minskade (Mejeriprodukter – marknadsbalans, 2023).

Mellan 2021 och 2022 ökade exporten av mjölkprodukter med 4 procent. Främst mjölkpulver och vassle exporteras (Mejeriprodukter – marknadsbalans, 2023).

Konsumtionen av mejeriprodukter ligger högt och stabilt kring ca 370 kg per person och år. Konsumtionen utgörs av 64 liter mjölk, 28 liter syrade produkter, 7 liter grädde, 19 kg ost och 3 kg smör (Mejeriprodukter – marknadsbalans, mars 2023).

Skolmjölk ingår i bra skolmat och säkrar att barn får i sig tillräckligt med näring för att orka leka och lära. Den hjälper till att utjämna skillnaderna i näringsintag hos barn oavsett bakgrund och ger dem bättre förutsättningar för att ta till sig undervisningen. Mjölk är demokrati och folkhälsa.

Mjölk och mjölkprodukter är kopplade till en minskad risk för några av våra vanligaste folksjukdomar (diabetes typ 2, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar). (Livsmedelsverket och mjolk.se)

Den svenska marknadsandelen fortsätter minska, men minskar i lägre takt än tidigare år. Självförsörjningsgrad av svenska mejeriprodukter låg fram till år 2005 på 100 procent eller mer och ligger idag på ca 70 procent (Mejeriprodukter – marknadsbalans, 2023).

Svensk mjölkproduktion bidrar till ekosystemtjänster som kolinlagring, pollinering och biologisk mångfald som är värda miljarder för samhället. (Källor: Jordbruksverket, 2009. Massdöd av bin - samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Gallai et al., 2009. Economic valuation of the vulnerability of world agriculture confronted with pollinator decline. Guimarães Porto et al., 2020. Pollination ecosystem services: A comprehensive review of economic values, research funding and policy actions.)

Tillgång till gräs, vatten och ett bra klimat gör Sverige till ett naturligt mjölkland, därför bör svensk mjölkproduktion öka.

Utsläpp: Svensk mjölkproduktion ger 60 procent lägre utsläpp jämfört med genomsnittet i världen och 27 procent lägre än genomsnittet i EU. (Källor: FAO, 2019. Climat change and the global dairy cattle sector. The role of the dairy sector in a low-carbon future, sid 24, och RISE klimatdatabas.)

Vatten: Lantbruket står för endast 3 procent av vattenanvändningen i Sverige. Internationellt är siffran 70 procent

Foder: Svenska kors foder består till 60 procent av gräs och 40 procent kraftfoder. Kraftfoder innehåller vanligtvis spannmål, rapskaka, soja med mera. Hela 90 procent av allt foder korna äter har producerats av svenska bönder. 

Biologisk mångfald: En betad svensk mark kan innehålla lika stor biologisk mångfald som en regnskog. (Källa: WWF, 2012. Naturbetesmarker - en resurs som måste användas.)

Hälsa: Svenska kor blir friskare. Friska djur och hög djurvälfärd bidrar till en resurseffektiv produktion, ökad lönsamhet och minskad negativ miljöpåverkan från mjölkproduktionen. Antalet veterinärbehandlade sjukdomsfall har under de senaste 20 åren minskat från 35 till 20 sjukdomstillfällen per 100 kor och år (Växa Djurhälsostatistik, 2023).

Användningen av antibiotika på svenska mjölkgårdar är kontrollerad och världsunikt låg. (Källa: FAO, 2020. Tackling antimicrobial use and resistance in dairy cattle: Lessons learned in Sweden) Läs mer om antibiotika på SVAs hemsida.